Detta är den femte och sista krönikan av Dan Persson inför förbundsmötet på Scandic Infra City i Upplands Väsby, 20–21 april 2024. De tidigare krönikorna hittar du längst ned.
KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Skistar är en dominerande aktör inom skidåkning som har många likheter med golfen.
Både Skistar och golfklubbar bedriver säsongsbetonad verksamhet. Båda säljer glädje, naturupplevelser, rörelse och social samvaro.
Båda verksamheterna är skalbara. 10 procent fler kunder höjer inte kostnaderna mer än marginellt med mer än 90 procent på sista raden. 10 procent färre kunder sänker däremot inte kostnaderna mer än marginellt, vilket försämrar resultat med mer än 90 procent.
Skistar driver skidliftar, gör snö, pistar backar och ser till att det finns mat, dryck och boende med mera för skidåkare.
Golfen klipper gräs, gödslar, dränerar, hålpipar, vattnar och ser till att det finns mat, dryck och ibland boende – med mera…
Skistars halvårsrapport som kom 20 mars är intressant läsning.
Bokningar framåt i tid är upp 13 procent. Man gör ett rekordresultat med en ökning på 15 procent och en vinst för perioden på över en miljard.
Bolaget får köprekommendationer av marknaden. Marknaden delar följaktligen bolagets positiva syn på framtiden.
Happy Days are here again gäller för en med golfen närmast identisk del av upplevelseindustrin där kunderna i stor utsträckning är gemensamma.
Samtidigt gör förbundet prognoser om minskning med cirka 6 procent i medlemsantal.
Something is rotten in the state of swedish golf, om jag får travestera den gode Bill S.
I dag kom också regeringen med höjda prognoser för tillväxt, sänkt inflation och sannolikheten att Riksbanken sänker räntan i maj och sedan tre gånger till i år ses av marknaden som högst trolig.
Upplevelseindustrin växer normalt med BNP + 1,5 procentenhet. För 2025 då 4 procnet. Det är alltså den siffra både enskilda golfanläggningar och förbundet som helhet skall ha som miniminivå. Då är man nämligen bara kvar på par. Vill man öka sin marknadsandel skall man ligga över fyra procent.
En vecka i Åre för en familj kostar över 30 papp med boende, mat, liftkort, skidhyra, resan dit samt en en och annan enhet dryck. Skidor är dyrare än golf där vi får räkna med en snittomsättning på under 20 000 kronor per år trots att vi medelålders kompisgäng med många resor lägger det mångdubbla. Det är alltså inte pengarna som är problemet.
Det är svårt att förstå varför inte ägarna, alltså golfanläggningarna, reagerar.
Att den det skulle finnas en ideologisk skillnad som gör att medlemsklubbar inte strävar efter vinst, det är hittepå. Alla behöver göra överskott. Skillnaden är att i en ideell förening skall överskottet återinvesteras. Det är klart att klubbar som Falsterbo kan öka avgiften för att ge medlemmarna större tillgänglighet och i en del fall kan man göra klubben privat. Men att utnyttja sina resurser effektivt är lika viktigt för kommersiella som för ideella.
Enda svaret på den frågan är att ingen verkar bry sig. Jag sa till en god vän med bakgrund i förbundet att vi nog är färre än 1 000 personer som läst igenom all dokumentation inför förbundsmötet. Han svarade att det troligen är färre än 100.
Ett av problemen med förbundets kärnverksamhet att utveckla golfen är att man inte mäter ekonomi. Det man inte mäter finns inte är en gammal sägning för de som har till uppdrag att utveckla.
Jag kan inte förstå varför inte tillväxt är en huvudfråga för förbundet. Vi har alla inom golfen samma grundsyn: Vi vill ha fler golfare, fler elitspelare, mer pengar till banskötsel, fler nya banor och så vidare.
Golfen i Sverige torde omsätta någonstans i häradet 10–15 miljarder. Ingen vet egentligen för ingen har gjort en sådan undersökning sedan jag gjorde en i början på 2000-talet. Golfanläggningarna borde stå för 6–7 miljarder.
4 procent är alltså 400-600 miljoner kronor per år i nya pengar in på totalen och 240-280 miljoner kronor nya pengar varje år till klubbarna om man kan växa i samma takt som övrig upplevelseindustri. Något som man också behöver för att möta ökade kostnader, ökade kvalitetskrav och förändrade sätt att betala för golfen. På sikt innebär också fler medlemmar att avgiften till förbundet kan sänkas.
Vidare uppstår den berättigade frågan om hur effektiv klubbkonsulentverksamheten är om den leder till färre golfare. •
