KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Jag har läst årsredovisningen för GIT-bolaget. Blir bekymrad.
Så här 20 år senare, med en halv miljard i ackumulerade drift och utvecklingskostnader, får läget ses som bekymmersamt.
Vi får anta att det har skapats lägre administrativa kostnader för klubbarna och förhoppningsvis även ökade intäkter tack vare IT-systemet men – det vet vi inte.
Vi vet inte heller vad alternativkostnaden hade varit.
Förlusten landar på 2 miljoner kronor vilket ger 32 miljoner i ackumulerade förluster sedan 2018. Förbundet har avsiktligt valt att underdebitera klubbarna med cirka 60 kronor per medlem för perioden eller i runda slängar 10 000 kronor per år för genomsnittsklubben. Det är medel som förbundet kunde ha använt för att utföra sitt huvuduppdrag – att utveckla golfen i Sverige.
Värdet är noll
Att bolaget är insolvent kan vi helt bortse ifrån. Ett helägt dotterbolag till en rik mamma behöver inget eget kapital. Hade bolaget ägts av klubbarna, som det var från början, då hade läget varit annorlunda. Värdet på bolaget är i dag noll så det förbundet tog av klubbarna gav ingen ekonomisk skada för klubbarna.
Det som bekymrar är de förmodat dolda kostnaderna, det vill säga den GIT-verksamhet som bekostas av bolagets ägare genom exempelvis klubbkonsulenternas arbete, utbildningsverksamhet och liknande. Vice GS lägger troligen rätt mycket tid på GIT, och så vidare. Det går inte i förbundets årsredovisning att få fram siffror på hur hög de dolda kostnaderna är.
Förbundet är välskött med en hög soliditet så mamma kan bära förluster i GIT-bolaget i flera år till. SGF har 70 miljoner kronor i eget kapital och med en omsättning på 150-200 miljoner kronor räcker 30-40 miljoner kronor gott i eget kapital. I synnerhet med tanke på att man i praktiken har beskattningsrätt av sina medlemmar.
Långsiktigt ohållbart
Men, det är självfallet långsiktigt ohållbart att använda förbundets kapital för att täcka förluster i GIT-bolaget. Kostnaden för klubbarna kommer att behöva höjas varje år, troligen i evig tid. Alternativt får man lägga ner annan verksamhet.
Problemet med IT-system är att utvecklingen av branschen gjort dem dyrare och dyrare att underhålla och utveckla. Till det kommer väsentligt ökade kostnader för cybersäkerhet där vi sett effekterna ordentligt i år med TietoEvrys haveri som drabbat många klubbars hemsidor. Med få användare att slå ut säkerhetskostnader på blir det lätt dyrt.
Det finns ett skäl till att kommersiella IT-bolag alltid bygger på skalbarhet, det vill säga att resultatet övergår till vinst när antalet användare blivit tillräckligt många, och lyckas man globalt blir utvecklingskostnaden per kund försumbar. Fortnox som framgångsrik leverantör av administrativa system kostar under 6 000 per kund och år som en jämförelse. Systemet är större än GIT. Bolaget tjänar dessutom mycket pengar.
Måste SGF äga?
Att förbundet behöver äga databasen över medlemmarna på uppdrag av klubbarna är en självklarhet. Likaså måste förbundet äga tävlingsreglerna då de är grunden för verksamheten. Huruvida man måste äga de system som kör de här verksamheterna är en annan fråga. För de kommersiella delarna som kassa, betalsystem, bokning och revenue management saknas strategiska skäl för förbundet. Här är GIT bara motiverat om det ger lägre kostnad för klubbarna alternativt högre intäkter.
GIT används i dag på cirka en procent av världens golfbanor. Det finns mycket stora aktörer som får anses ligga mer i framkant än Sverige som Troon Management och Top Golf med flera. Det blir omöjligt för Sverige att ha kompetens för att vara lika duktig utan kraftigt ökade kostnader.
I synnerhet när det hos förbund och klubbar helt saknas kompetens inom revenue management – ett kritiskt område för lönsamhet. Den kompetens som finns hos hotellkedjor och flygbolag med flera i den inventory business som golfen är en del av.
Det är statistiskt osannolikt att det inte finns bättre system för lägre kostnad ute i världen. System där förbundet äger data och kan kontrollera tävlingsregler, vilket vi konstaterat är både viktigt och självklart.
Den valda lösningen med solidarisk finansiering gör att vissa klubbar utifrån användande får mycket höga kostnader för GIT medan andra baserat på användare får mycket låga kostnad. En resortbana med få medlemmar och många gäster får stor nytta av GIT till en mycket låg kostnad jämfört med en traditionell klubb med 1 500 medlemmar som får en mycket hög kostnad. Det skapar fel incitament för utveckling när inte värdet av systemet är grund för prissättningen.
Kostnaden ökar
Om prognosen om medlemsminskningen slår in kommer kostnaden per medlem att öka ordentligt samtidigt som klubbens intäkter minskar.
Lägg på att IT är en bransch med en inflation på dubbla det normala då man är extremt personalintensiv och det är brist på personal som driver upp löner vilket kommer öka priserna varje år under överskådlig tid. Enda sättet att undvika det är att minska utvecklingen, dvs göra systemet relativt sämre varje år. Minskade intäkter för klubbarna i kombination med ökade kostnader är inte det som efterfrågas.
Laget.se som har motsvarande system för lagidrotter debiterar 3 200 per förening och år för sitt guldpaket som ger föreningen rätt till annonsintäkter. I praktiken kan man alltså tjäna pengar på systemet.
Det är inte fullt jämförbart men det är en intressant jämförelse. Den stora skillnaden är att Laget.se kan ha 10 000 kunder jämfört med förbundets 450. Man kan alltså fördela kostnaderna på fler. Amerikanska Top golf som en stor global aktör med fler än 1 000 träningsanläggningar världen över kan genom sitt avtal med svenska Sweetspot slå ut sina utvecklingskostnader på dubbelt så många enheter som förbundet kan. Man halverar därmed utvecklingskostnaden per anläggning. I verkligheten blir de lägre än så då Sweetspot har andra kunder också.
Jämför med fotbollen
Jämför man förbundsavgiften för en golfklubb med motsvarande för Svenska Fotbollförbundet (SvFF) så ser deras avgift ut så här:
- Medlemsavgift till SvFF är 500 kronor per förening. SvFF debiterar denna avgift.
- Kansliavgift, per förening och år (differentierad avgift) är mellan 1 500 kronor och 5 500 kronor. Storleken baseras på antalet lag från och med 10 år (från föregående år).
Barnbarnets fotbollsklubb med 2 500 medlemmar betalar i förbundsavgift och IT-avgift cirka 10 000 kronor per år. Att jämföra med en golfklubb med 1 000 medlemmar som betalar 250 000 kronor. Jämförelsen är ur flera perspektiv orättvis, fotbollsklubbar tjänar pengar på talanger medan vi betalar för talangernas resa mot miljonerna som ett exempel. Fotbollen är extremt stor för ungdomar med de bidrag det ger. Men jämförelsen finns där.
Min slutsats är att GIT riskerar att bli en gökunge som tränger ut annan verksamhet eller, än värre, inte får genomföra den utveckling som krävs och som därmed blir ett sämre system.
Det är ingen ko på isen men förbundet bör redan nu fundera på hur IT-stödet för klubbarna skall lösas i nästa fas som jag tror inträffar om 3-5 år. Frågan för en utredning är enkel. Kan förbundet behålla kontroll och ägande av det strategiska även med en annan leverantör som ger bättre funktionalitet till lägre kostnad?•
Fotot: För transparensens skull vill jag berätta att jag för tre år sedan hade ett uppdrag för Sweetspot som gick ut på att skriva utbildningsmaterial för hur man arbetar med revenue management.
