Hem Krönika Privat kapital är räddaren i nöden för svensk golf 

Privat kapital är räddaren i nöden för svensk golf 

Adobe Firefly

KRÖNIKA | DAN PERSSON

Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.  

Flädje GK i Halland räddades av kommersiella aktörer från nedläggning. Läs mer här.

Det är inget konstigt eller ovanligt. Det händer regelbundet. Verksamhetsmodellen där kunder finansierar golfanläggningar är, med några undantag, på långsamt utdöende. 

För svärfar var det naturligt att man i ett järngäng på 50 personer plockade sten, grävde diken och värvade medlemmar som skulle betala i 5-7 år innan det fanns en bana att spela på.

Den modellen är lika attraktiv i dag som ett par gabardinbyxor med sydda pressveck, något jag med stolthet bar på högstadiets skoldanser i Luleå i en forntid. 

Ingen anläggningsbrist

Dan Persson

Golfen har tack vare kommersiella aktörer ingen anläggningsbrist. Den är annars något som drabbat många av de idrotter som är beroende av kommunala anläggningar – något inte alla kommuner har råd med.

Inom de kommersiella lagidrotterna har begreppet elitlicens varit ett område där kraven skärpts de senaste tio åren. Det handlar om föreningarnas förmåga att påvisa soliditet.

Även ideella föreningar bedöms som om de hade varit företag. Detta eftersom verksamheten i sig är helt kommersiell utanför den omfattande ungdomsidrott man också bedriver. Ungdomsidrotten bedrivs i stor utsträckning med pengar från just den kommersiella verksamheten. 

På Golfbranschen.se älskar vi golfen. Varje ny krona som investeras i golf är en bra krona. Att se det kommersiella som fult och det ideella som fint, enligt gängse ideologi från Riksidrottsförbundet, ser vi som skadligt för att kunna utveckla idrott. 

Omistliga för golfen

Det betyder inte att medlemsägda ideella klubbar kommer att försvinna. De kommer att finnas kvar i sekler. Många av dem kan genom duktiga anställda göra de investeringar som krävs. Många av de äldre banorna har fantastiska, attraktiva lägen som borgar för en god omsättning.

Deras problem är synen på ideellt engagemang hos nästa generation och en marknad som gör att de blir mer tjänstemannastyrda. Men jag spelar gärna på ideella anläggningar med stort engagemang från medlemmar. De är omistliga för golfen under lång tid framåt. 

Fler golfare och ökad omsättning för golfen ger oss starkare och rikare klubbar och bättre motståndskraft för lågkonjunkturer. Golfarnas ökade krav på bankvalitet gör investeringar nödvändiga. Då är det golfens stora lycka att det finns privat kapital. Det är så vi kan öka vår attraktionskraft och vår omsättning. Det är omsättning och vinst som gör att vi kan vara en av de billigare ungdomsidrotterna och fostra goda medborgare såväl som en och annan elitspelare.

Jag måste nämna hur imponerad jag är av Ludvig Åberg i helgens spel på Pebble Beach. Nu 11 på världsranking efter 8 månader som proffs. Tillsammans med andra killar och tjejer är han inte bara ett tecken på en extrem talang och förmåga, för att inte tala om psyke. Han är också en del av en kvalitativ elitverksamhet från förbundets sida. Ludvig kommer kanske inte att locka nya golfare. Däremot kommer han skänka oss befintliga golfare massor med upplevelser och vara en förebild som får golfande juniorer att satsa seriöst. Hans inkomst i helgen hade räckt till att bygga en golfbana icke att förglömma och han är värd varenda krona. 

Golfen ska växa

Med en entydig trend där nya pengar till anläggningar för golf kommer från kommersiella privata aktörer finns anledning för förbundet att fundera på hur man samverkar med dessa inför 2030-talet. Det torde vara även förbundets idé att golfen skall växa. Då bör man stödja även de kommersiella aktörerna. Även deras idéer om hur man ökar lönsamhet borde ges större inflytande. Helt enkelt för att det är bra för golfen. 

Golfen och förbundet är i en situation som övrig idrott skulle mörda för, där nya golfbanor finansieras av privat kapital. Det som skiljer från England, där de kommersiella anläggningarna står mer eller mindre helt utanför, är att i Sverige är vi alla del av förbundet. Detta genom golf-id, hcp-system och A1-överenskommelsen från slutet 1980-talet. 

Vi får inte hamna i en splittring och en uppdelning i två grupperingar. Det kommer bara skada och den risken kan förbundet minimera genom att vara den som bjuder in till ökad samverkan. Det bör ingå i Strategi 2030. 

Men det privata kapitalets räddning av Flädje gör mig varm i själen. Det är solidaritet när den är som finast. •

Läs fler relaterade artiklar
Ladda fler i Krönika

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kolla också

Därför behövs gödsel – bra turf och vacker bana utgör grunden för golfklubbens hållbarhet

KRÖNIKA Golfens klimatmässiga avtryck är mer eller mindre noll relativt ett nystartat tysk…