KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Så kom då den för mig och alla andra oväntade uppgiften att Saudis investeringsbolag har köpt eller mutat sig till en deal med PGA Tour och ET (DP World tour).
Förvånad är bara förnamnet.
En presskonferens där Jimmie Åkesson och Magdalena Andersson förklarar att de slår ihop sina partier hade varit mindre förvånande.
Konflikten mellan PGA, ET och LIV löstes med den saliggörande enheten miljarder dollar.
För PIF, det vill säga Saudis investeringsbolag motsvarar en miljard dollar ungefär 400 kronor för mig som svensk medelklass.
Saudi är två saker. Både ett shariastyrt samhälle med mängder av dödsstraff, dödade homosexuella, diktatur med mera. Det är samtidigt ett samhälle som måste ändra sig på i stort sett alla områden där man tar små steg i rätt riktning hela tiden.
Att ropa död åt de otrogna är inte vägen framåt.
För 13 år sedan satt jag i ett par veckor och gick igenom samtliga SHL-klubbars årsredovisningar under en tioårsperiod. Slutsatsen var att de hade dubblat sin omsättning men samtidigt gjort sig av med 1 krona och 6 öre till spelarna för varje ny omsättningskrona. Det är inte hållbart.
För mig som älskar golf är det ganska enkelt. Jag vill ha mer pengar till klubbar och mindre till spelarna i toppen. Mer till spelarna på nivåer under för att säkra nya toppspelare. Mer pengar till banutveckling och kvalitet.
Sen är jag liberal marknadsförespråkare. Artister (och dit hör både sångare och idrottsmän) ska ha sin del av de värden de skapar. I nuläget cirka 60 procent.
LIV:s lagspel har jag ännu inte förstått, det känns lika intressant som att se Spurs spela fotboll.
Ingen cut och begränsade startfält känns som Unga Örnar i Luleå i slutet på 1960-talet när de ville att vi skulle spela fotboll utan mål för att det inte skulle bli så elitistiskt.
Det som då återstår är den stora frågan: Hur kommer vi konsumenter att agera? Timingen är sådär, sett utifrån en global lågkonjunktur. Vi vet att ”nice to have-konsumtion” minskar eftersom allt fler har fokus på ”need to have-konsumtion”. Sen kan konjunkturer vända så det är ingen långsiktig prognos.
Varumärken som Masters Tournament och The Open Championships kommer klara sig. Frågan är hur det går med resten. Vi bör betänka att vi inte lär kunna öka mängden söndagar hur vi än gör.
Nu saknas väldigt mycket information men att spelare i toppen får mer än de 60 procent de skapar i värde är inte långsiktigt hållbart. De nationella förbundens förmåga att vara en del av utvecklingen är försvagad med undantag av några få där Fredrik Wetterstrand som ansvarig för de svenska golftjejerna förtjänar all respekt.
Hur det svenska förbundet nu ska agera är en intressant fråga. De har gått från ett omöjligt läge, där jag höll med om att de inte hade något alternativ till att säga upp sina samarbeten med Stenson, till ett än mer omöjligt läge. Stenson vann är den enkla slutsatsen.
Sedan är PIF åtminstone på pappret ett Investeringsbolag med syfte att göra investeringar som är bra för Saudi, det vill säga kungafamiljen. Då uppstår frågan hur de skall tjäna pengar på att stoppa in ett antal miljarder i proffsgolf.
Nästa fråga är hur golfens sponsorer kommer att agera. Vill de hänga sida vid sida med Saudi med sina varumärken?
Vad händer när människorättsorganisationer publicerar rapporter om dödandet av oliktänkande och där man piskar människor till döds i Saudi, något som sker på fredagar. Vill vi se golftävlingar med reklam för regimen då?
Saudi vill utveckla sin turism och behålla sitt alkoholförbud. En veckas golfresa till Saudi utan möjlighet att få en kall öl efter rundan tror jag lockar ganska få golfare. Att äta en bättre middag utan ett glas vin när man är på semester är nog lockande för få.
Samtidigt pågår en konstant konflikt mellan extremt reaktionära religiösa krafter och kungafamiljen som försöker öppna upp samhället. Kvinnors rättigheter har ökat, dock utan att vara ens nära det vi menar med jämställdhet. Saudi behöver investeringar, man behöver fler saudier som arbetar, man behöver skatteintäkter, nya företag och allt sådant. Slöjtvånget är formellt borta sedan några år.
Gårdagens oväntade annonsering av samarbetet gör att det här med att försöka förutsäga framtid känns korkat. I första hand för att vi vet för lite än. Om nu känslor har något värde så ökar inte samgåendet min lust att titta på andra tävlingar än The Open och The Masters Tournament som dessutom är mer självständiga.
Men det nya rekordet i sportwashing är satt. Inte ens Putin med OS 2014 överträffar det här.
