I våras anlitade Halmstad Golfklubb agronomen Eddie Connaughton för att under hans överinseende förbättra de framtida förutsättningarna för banans greener.
Målet är att greenerna ska bli jämnare och fastare tack vare ett skötselprogram som ska ge ett bättre rotsystem.
– Det som har varit vårt bekymmer är att vi har svårt att få ett kraftigt och bra rotsystem i våra greener. Och det skyller vi framför allt på att vi har gamla vitgröegreener, säger Stefan Ljungdahl som är banchef på Halmstad Golfklubb.
– Vi behöver en bättre gräsmix i greenerna, helt enkelt, och därför har vi vidtagit åtgärder som främjar ett bättre rotsystem. Det kan ju göras på många olika sätt. Men vi vill göra det samtidigt som vi också ska kunna bedriva den ganska omfattande verksamheten vi har. Den kan vi inte göra för mycket avkall på.
– Eddy har varit inne på några andra svenska klubbar som menar att de har fått ut mycket matnyttigt av honom. Tanken var nu att han skulle hjälpa oss att optimera skötseln för vår verksamhet. Sedan är ju tanken att vi ska spinna vidare på den skötselstrategin.
Halmstads greener är byggda på ett underlag av sand och gräset på dem är till största delen vitgröe. Det är ett gräs med korta rötter vilket gör att det är sjukdomskänsligt och kräver stora insatser i form av vatten, näring och underhåll.
– Vitgröe är kanske det mest krävande gräset av alla. Det kräver extra insatser i form av allt och det är kanske det gräs som har sämst rotsystem. Det är därför man plockar bort vitgröe på nya banor som är sådda med krypven. Men nu är det ju vitgröe vi har på greenerna och därför vill vi bättra på gräsmixen så att vi får de egenskaper vi vill ha.
I våras drabbades greenerna av skador, mestadels snömögel.
– Eftersom vi ville ha igång verksamheten så fort som möjligt på våren sådde vi in en ny sort förädlat rajgräs, Super Fine Rye Grass. Fördelen med den sorten är att gräset gror vid väldigt låga temperaturer, så man får igång det rätt snabbt. Krypven tar ju lite längre tid på sig eftersom det gräset behöver mer värme i backen. Så detta gjorde vi tillsammans med några andra åtgärder för att få igen skadorna så fort som möjligt och för att snabbt få greenerna i någorlunda spelbart skick.
Stefan menar att det var en bra åtgärd just då, i det läge de befann sig.
– Men sedan sägs det att det gräset inte klarar jättelåga klipphöjder. Vi klipper ju på 3 millimeter under sommaren. Men på våren när du har fullt med skador på greenerna, då behöver du få igen de skadorna så snabbt du bara kan så att du har någonting att spela på. Om vi sedan har klippt bort rajgräset under sommaren, det kan jag inte riktigt utvärdera just nu. När greenerna är klippta på 3 millimeter är det svårt att identifiera vad som är vad.
Senare på säsongen, i september, sådde man också in krypven på greenerna.
Enligt Stefan har årets åtgärder gjort att greenerna redan fått en fastare yta. Även rotsystemet är bättre.
– Så hittills har vi bara positiva erfarenheter av det vi gjort. Sedan får vi se hur det blir nästa år.
Utformningen av nästa års skötselplan fastställs när man vet hur greenerna klarar vintern. Övervintrar de bra finns alternativet att hoppa över den tidiga sådden med rajgräs och så med krypven senare på våren.
– Ambitionen är att de nya sorterna vi sått in ska klara av att konkurrera med vitgröen. Men vi kommer nog alltid att ha vitgröe-greener på Halmstad Golfklubb. Det är inte så att vi hoppas kunna slå ut vitgröen helt utan det handlar om att få en bättre mix av gräsarter på green som har en bättre sjukdomstolerans och som har bättre förmåga att bilda rotsystem. Det är ju inga jätteavancerade åtgärder att stödså, egentligen. Däremot är det bra om man kan få till tajmingen med stödsådden så att man kan ta hand om de nya plantorna på ett bra sätt så att man faktiskt får ett resultat av det arbetet.
Under hösten ska man också hålpipa Norra banan med solida pinnar och borsta igen med ett fint sjögräsgranulat vilket ytterligare ska stimulera rottillväxten. Man har under året också vattenluftat greenerna vilket gör att rötterna trivs bra – utan synlig åverkan på spelytorna.
Förväntningarna på en bana som Halmstad är ganska höga också. Man förutsätter att det ska vara bra greener. Det sätter ju lite press på er som jobbar med banan?
– Ja, det gör det väl. Vi vill ju självklart ha så bra greener det bara går utifrån de förutsättningar vi har. Men bara för att vi gör det här ett år innebär det inte att allt sköter sig själv i framtiden. Vi har mycket spel på banan som vi måste tajma skötselåtgärder med. Men vi vill självklart se märkbara resultat i jämnare, fastare och bättre greener, som är tåligare. Rotsystemet är nyckeln till bättre greener. Och får det kan vi på sikt då dra ner lite på bevattning, gödsel och kemanvändning. Då får vi nöjda spelare och då är vi ju på rätt väg.•
