Hem Banor & klubbar Golfklubben som brinner för biologisk mångfald och en hållbar skötsel av golfbanan

Golfklubben som brinner för biologisk mångfald och en hållbar skötsel av golfbanan

Nu brinner högruffarna på Falkenbergs Golfklubb.

Golfklubben är en av fem i Halland som ingår i Svenska Golfförbundets LONA-projekt där så kallad naturbränning är en del av arbetet för en banskötsel som gynnar den biologiska mångfalden.

Projektet har genomförts av SGF tillsammans med Länsstyrelsen och Falkenbergs kommun.

Foto: Falkenbergs Golfklubb

Utöver Falkenberg har också Harabäcken, Vinberg, Flädje och Hofgård ingått i projektet.

Totalt i Sverige har mellan 25 och 30 golfklubbar deltagit i LONA-projekt, enligt Peter Edman på Svenska Golfförbundet.

Projekten i Halland startade 2020 då en åtgärdskalender togs fram för varje bana. Projektet har förlängts till halvårsskiftet 2024 och fortfarande pågår arbetet med att öka den biologiska mångfalden på golfklubbar runt om i Sverige. Som exempelvis Falkenberg där bilderna är hämtade.

Åtgärdskalendern är i dag en integrerad det av det dagliga skötselarbetet på de deltagande banorna. 

Bränns av

På Falkenberg får alla ytor som inte påverkar spelet växa till en högruff som på våren bränns av för att gynna växter, blommor, bin och insekter.

– Vi har bränt alla högruffarna de senaste åren, alltså de ruffar som vi inte klipper. Vi vill få bort fjolårsgräset så att vi slipper klippa det under säsong. Det gör att det gröna gräset kommer snabbare och det gynnar både växtlighet och insekter, säger Patrik Togelid som är course manager på Falkenbergs Golfklubb.

Foto: Falkenbergs Golfklubb

De brända ytorna sköts i övrigt inte alls.

– Nej, ruffarna rör vi inte under högsommaren så de går i blom. De här ytorna ligger långt från spelet.

Så inga bollar landar där?

– Eh, det gör det så klart, du vet ju hur golfare är. Så bollar kommer det men vi försöker tajta till banans spelytor och och klipper inte där det inte borde behövas. Så det finns ruffar i skogskanter som inte klipps alls utan bara bränns varje vår.

Kill Persson har varit projektledare. Han är biolog och »naturmupp«, som han själv säger.

– Enkelt uttryckt kan man säga att ruff och vegetation glesas ut om man upprepat bränner den. Man tar då bort det tjocka grästäcket och ger mer plats för örter och blommor. Det är målet – en mer örtrik ruff och en ökad biologisk mångfald i golfmiljön.

På en del banor är ruffens funktion att definiera hålets design och att verka avskräckande på spelarna. Kill Persson ser bortom det.

Ideala ruffen

– Den ideala ruffen i mitt perspektiv kan se ut hur som helst så länge den är mager och kvävefattig. Om den är mager på växtnäringsämnen så trivs blommande örter bättre än bredbladigt gräs. Vilket är bra med tanke på insektlivet som kan utnyttja örterna för pollen och nektar.

Kill Persson påpekar att åtgärderna är helt okontroversiella. Det inte finns någon motsättning mellan naturvård och golfspel.

Foto: Falkenbergs Golfklubb

– Man kan definiera hålets design men bränningen gör också att det är lättare att hitta sin boll. Båda sakerna går hand i hand med att de kan vara örtrika och viktiga för insektslivet.

Man bränner inte bort fröer och växter?

– När man bränner det gamla gräset så försvinner en del fröer men i längden når fler fröer ned till marken. De fastnar inte i den tjocka förnan, en matta av vissnat fjolårsgräs. Om man klipper ruffen någon gång per säsong och låter det ligga så bildas en tjock matta mellan det blommande och marken. Men genom att bränna eller slå gräset och avlägsna det, så når fler fröer markytan på sikt. Då blir det nya växter.

Tjocka ruffar

Det finns klubbar som genom åren brottats med problem med alltför tjocka, tätväxande ruffar. För dem är bränning och slåtter en bra kombination, menar Kill.

– När man slår och låter gräset ligga kvar så bildar gräset en tjock matta. När den bryts ned släpps näringsämnen loss som främst gräsarter kan utnyttja. Men genom bränning i kombination med ängsslåtter magrar man ut marken i ett längre perspektiv. Efter slåttern låter man gräset torka ett par dagar innan man avlägsnar det. Då blir det inte de här tjocka gräsmiljöerna.

Har man tjocka ruffar kan man behöva slå gräset flera gångerper säsong:

– Men då måste man samla ihop gräset efteråt – annars göder det bara det kommande gräset. Det kan bero på hur marken är också. Är det sandiga jordar är det enklare. Kraftiga lerjordar måste man slå flera gånger per säsong för det är så mycket växtkraft i det.

Blommande örter

– En annan åtgärd vi gjort är små blom-öar. Vi har lagt sand på 15-15 kvadratmeter. Där har vi sått in blommande örter. På sikt kommer gräset växa in men då är örterna på plats och sprider sig.

Golfbanor har kanske historiskt inte varit så hållbara men i dag är de väl inte en belastning för miljön som de tidigare var? Snarare tvärtom?

– Jag tror det ligger mycket i det. Kemikalier och gödning används på en ytterst begränsad del av ett golfhål. Hälften av en golfbanans areal är ju naturmiljö. Gör vi åtgärder med eftertanke och riktning kan man lätt kvalitetshöja den biologiska mångfalden i landskapet. Golfbanor är i dag viktiga delar i landskapet. Jordbruket har förändrats och det är i dag ont om öppna betesmarker. Där kan högruffen vara med och bidra. Dessa miljöer liknar nämligen varandra. Även vattenmiljöer kan vara viktiga. Men då ska det vilda få kolonisera dessa miljöer. Man ska inte plantera in fisk eller kräftor i dammarna. Man kan lägga högar med död ved i närheten. Det påverkar övervintringen för insekter och djur. Det finns många åtgärder man kan göra som varken är kostnader eller bekymmer.

– Som biolog är väl skötseln av en green inte mycket att yvas över. Men den är en så liten del av banan. De fina miljöerna runt omkring är ju otroligt värdefulla. Våtmarkerna och de stora gamla träden. Så i stället för att fokusera på en promille kan man fokusera på helheten. •

Fakta: Naturvårdsbränning

»Branden är ett mycket gammalt sätt att sköta öppna marker. Redan på bronsåldern brände bönderna omfattande utmarker som ljung- och sandhedar för att förbättra betet för sina djur. I dag hotas många hedmarker av igenväxning beroende på luftnedfall av kväve och brist på betesdjur. Därför finns behov att under kontrollerade former bränna för att upprätthålla goda livsmiljöer för alla växter, djur och svampar som anpassat sig till öppna och magra marker. Branden förbrukar den näring som samlats i gräs och förna. Elden ger sedan plats för nya plantor att gro. Resultatet blir många blommande örter  till nytta för insekter genom pollen och nektar. Rätt genomförd är småskalig naturvårdsbränning ett viktigt redskap inom naturvården.« (Källa: Mina.)

Lediga jobb i golfbranschen just nu:

Klubbchef/VD till Landeryds Golfklubb

Klubbledare till Lagans Golfklubb

Forsgårdens Golfklubb söker VD/Klubbchef

Chalmers Golfklubb söker banchef hösten 2024

Läs fler relaterade artiklar
Ladda fler i Banor & klubbar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kolla också

Han blir ny klubbchef och VD för Halmstad Golfklubb

I mitten av januari meddelade Halmstad Golfklubbs VD Christian Jakobsson att han efter 15 …