Hem Banor & klubbar Jonny ska lyfta Mölles greener: ”Jag har kommit till en bana med stor potential”

Jonny ska lyfta Mölles greener: ”Jag har kommit till en bana med stor potential”

0
Jonny Karlsson, ny banchef på Mölle Golfklubb.

Det fanns en tid när alla pratade om Mölles snabba greener. 

På just den punkten vill Jonny Karlsson, klubbens nya banchef, vrida klockan tillbaka. Jonny är ny banchef och den åtgärd som har högst prioritet är att få folk att börja snacka om Mölles greener igen.

Golfbranschen passade också på att ställa om hur snabba greenerna egentligen var på den gamla goda tiden – och om de kan bli lika snabba igen…

På 1970- och 1980-talet var det något slags sanning att Mölles greener var bäst och snabbast i landet. Möjligen var det en sägen men helt klart så hörde greenerna till de bättre man spelade på under de här åren. I dag ser situationen annorlunda ut. Nya banor har byggts efter moderna specifikationer. Så Mölles greener kanske inte kommer att bli allra bäst eller snabbast. Men de kommer att vara snabbare och rättvisa.

Det är Jonny Karlssons primära mål när han nu inleder sitt jobb som grenkeeper på Mölle Golfklubb.

– Greenerna har en hel del utvecklingspotential, säger Jonny som beskriver sig som en ”mekanisk” banchef mer än en ”kemisk”. 

Hokus pokus

– Jag tror inte på en massa hokus pokus-medel utan att man med hjälp av maskiner håller turfen och spelytorna välluftade 15–20 centimeter ned i backen. Då mår gräset bättre. 

För ämnet går att utveckla i det oändliga., tillägger han.

Att sköta gräs är en vetenskap men det är en vetenskap som kräver tajming, känsla och en gnutta tur för att man ska få ett bra resultat.

– Tittar man på gräsrötterna på Mölle i dag så är de mellan två och fyra centimeter. På Lagan, där jag jobbade innan, så var rötterna mellan tio och tolv centimeter. 

18 centimeter

Målet är att de ska vara lika djupa som en hålkopp – 18 centimeter. Fördelen med detta är att gräset då inte blir lika känsligt för vattenbrist. 

– På det djupet finns nästan alltid fukt. Sedan får du också en starkare planta som tål snömögel på ett annat sätt. Varför det är så vet jag inte om någon forskat i, det är bara något man har konstaterat. 

Detta är särskilt viktigt för Mölle, menar Jonny.

Jonny Karlsson, banchef Mölle Golfklubb.

– Vi lever ju under stränga restriktioner från Länstyrelsen som ansvarar för skötseln av naturreservatet och får till exempel bara använda kemiska medel vid ett tillfälle per år, därför blir skötseln väldigt viktig.

Jonny jobbade på Lagan i nio år innan han nu i januari anslöt till Mölle. Innan dess var han på Bäckavattnet i tre år. 

Stor potential

– Jag känner att jag har kommit till en bana som har stor potential och kanske lite högre status. Greenerna och bunkrarna på Lagan är bra men jag saknade någon som hade förmågan att sälja banan. Jag kände att styrelsen på Mölle var vass och kompetent. De har förmågan att kunna leda och utveckla.

För 20 år sedan sa alla att Mölles greener var snabbast i Sverige?

– Det har de säkert varit. Det betvivlar jag inte. Jag vet att dåvarande banchefen hade ett dressningsprogram som låg frekvent i skötselplanen. Då får du en yta som är jämnare och snabbare. 

Dagens utmaning är att det de senaste åren bildats ett tunt lager thatch under gräsytan. Alltså biologiskt material som inte brutits ned och som därför kväver tillväxten. 

– Thatchen har blivit så pass grov på senare tid att vi närmat oss något som kallas för ”black layer”. Det är nästa stadium om vi inte vänder utvecklingen. Då får du en hinna som inte släpper genom vare sig vatten eller luft. Och skulle det hända, då får man ta fram grävskopan…

Vad gör du för att förhindra det?

– I månadsskiftet februari-mars kommer vi att göra hål som är mellan 8 och 10 centimeter djupa. De hålen kommer jag att fylla med ny, frisk sand som då skapar ett lufthål ned i greenen. På så sätt kommer syret att jobba bort thatchbildningen.

Men inte på en gång, eller?

– Nej, detta är något man ska göra en gång om året på en normal bana. Men det vi gör nu på våren kommer att få stor effekt eftersom den är som den är. Det kommer att bli ganska mycket organiskt material som bryts ned till näringsämnen. Därför får man vara lite vaken när man gör det här så att man inte gödslar på som vanligt. Man får se hur växtligheten på greenerna reagerar.

Det är ingen vanlig luftning?

– Det finns flera olika sätt att lufta. Allt som sticker hål i greenen är ju någon form av luftning. Men man kan säga att det finns två huvudmetoder. Antingen kör du ned ett solitt spett och skapar ett hål. Därigenom får du en luftning. Efter några dagar går hålet igen. Då har du gjort en liten luftning men den blir ju inte bestående. Den andra varianten är ju att ta bort material och fylla hålen med sand. Då blir resultatet mer bestående. Det är ett större jobb men resultatet blir bättre. Gör man en vanlig luftning får man upprepa den många gånger för att få samma resultat. Det är stor skillnad. 

Jonny hoppas kunna göra ännu en omfattande luftning av greenerna framåt sensommaren. 

– Det beror lite på om jag får tillgång till banan. Styrelsen är väldigt på och vill att jag ska göra de här luftningarna så att vi får en annan kvalitet på greenerna. Så jag hoppas att jag kan göra en luftning i slutet av augusti, början av september. Det är egentligen bästa tiden för då får du en starkare planta inför vintern. Gräset står emot svampangrepp bättre. 

Jakten på hastighet

Jonny är mån om att inte säga något som kan uppfattas som negativt om tidigare skötselprogram (”för alla greenkeepers jobbar efter sin tro”) men Mölle-greenernas status i dag skulle kunna bero på att de vältats för hårt i jakten på hastighet.

– Det ger ju effekt på hastigheten, absolut. Men vältar man nästan dagligen så måste det kombineras med ett bra luftnings- och dressningsprogram för att det inte ska uppstå skiktbildningar.

Greenerna är det du lägger mest krut på nu i början?

– Ja, det är där det finns mest att hämta. Sedan kan jag väl säga att vi även ska ta itu med bunkrarna. Men jag väljer greenerna först för de har större betydelse. 

Greener har alla en åsikt om! Snabba och rättvisa greener gör mycket för intrycket. 

–  Ja, så är det. Är greenerna bra, blir spelarna nöjda. 

Hur snabba ska greenerna på Mölle vara tycker du?

– Jag tror de ska ligga mellan 9 och 10 på stimpen. Jag lutar mot ett värde mellan 9,5 och 10. Att man parkerar det där. Men det är för att jag personligen tycker att Mölle är en kulturbana om jag uttrycker det så. Den har gamla anor. Hålen är utlagda på ett gammalt sätt. Den är en bana som skänker golfnostalgi. Visserligen ska vi vara attraktiva för alla spelare men den största gruppen är de som har ett hcp mellan 15 och 25 i hcp. Då tror jag den hastigheten är lagom.

Hur snabba var egentligen Mölles greener på 1980-talet?
– Det är en intressant fråga för vi har egentligen inget att relatera till mer än folks känsla. I dag mäter vi hastigheten på greener. Det finns en hastighet att sträva efter som alla greener på banan ska ha. Det gjorde man inte på den tiden. Vänder man på det så hade en bana på 80-talet sällan en stimp som var högre än 7. Och hade då Mölle en stimp på 9 så var det förstås stor skillnad. Det var några banchefer som började dressa på 90-talet. Rosdahl här på Mölle var en av dem och det gav snabbt effekt. Men när du slutar så tappar du effekten. Man bör dressa minst en centimeter varje år. Det tror jag man har gjort här och därför upplevdes greenerna som snabba på Mölle. En annan sak som kan ha påverkat är också bevattningen samt tillgången på vatten. Den var inte alltid så bra på den tiden. Det gjorde greenerna lite bruna eller flammiga som vi säger. Och då blir det högre hastighet. 

Läs fler relaterade artiklar
Läs mer av Tommy Jeppsson
Ladda fler i Banor & klubbar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kolla också

Han ska bygga en ny golfby med 842 bostäder

Sandnäsets golfby blir namnet på Nils-Åke Hallströms nästa stora projekt – ett bostadsområ…