Hem Grönytor & bandesign 6 nya forskningsprojekt som ska ge Sverige bättre (och mer hållbara) golfbanor

6 nya forskningsprojekt som ska ge Sverige bättre (och mer hållbara) golfbanor

0

I år inleder STERF sex projekt som ska leda till att golfbanorna i vår del av världen ska kunna skötas mer effektivt och hållbart samtidigt som kvaliteten på spelytorna blir bättre.

Sterf är är de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse och står för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation.

Projekten pågår i fyra år och ska resultera i nya kunskaper och rekommendationer för att förbättra den praktiska banskötseln.

Framför allt sker forskningen inom fyra områden:

1. Integrerat växtskydd (IPM)

2. Multfunktionella golfanläggningar och ekosystemtjänster

3. Hållbart nyttjande av vatten,

4. Strategier för god övervintring.

– Vi har reserverat pengar från Sterf men projekten har även externa finansiärer, som Huskvarna, statliga myndigheter och R&A, säger Maria Strandberg på Sterf i Sverige

Hon tror att corona–krisen kan vara en väckarklocka för många i golfbranschen:

– Hållbarhet kommer att bli viktigare nu. Det kommer inte att bli en omstart när det här är över, utan det kommer att bli en helt ny start med mycket mer fokus på hållbar utveckling inom alla sektorer. Golfbanor har en otrolig potential att bidra i många områden. Vi ska ta vara på det nu när det vänder och se till att vara med om nystarten. Vi har alla förutsättningar att ligga långt fram.

Här är de sex projekten:

1. Robotklippning
Robotklippning. Foto: Karin Juul Hesselsøe

Mål: Bättre gräskvalitet, minskad gödsling och minskad användning av fossil energi med hjälp av robotgräsklippare (i samarbete med Husqvarna).

– Vår hypotes är att robotgräsklippare kan bidra till en mer hållbar användning av de resurser golfbanan använder, säger Maria Strandberg. Sedan kan man i och för sig diskutera var elenergin kommer ifrån men i Sverige är det oftast från förnyelsebara energislag – vattenkraft, sol eller vind.

– Det är ett helt nytt sätt att klippa. I stället för att gå ut med en stor maskin går man ut med många små robotgräsklippare som klipper ganska kontinuerligt. Det kan ha effekt på gräskvalitet, ogräsförekomst men också på hur man gödslar. Det är många frågor runt det här. Projektet kommer att ge oss kunskap om hur gräskvalitet och gödselbehov påverkas när vi använder robotgräsklippare på fairway och i ruffarna samt om behovet av energi och arbetskraft påverkas.

2. UV-strålning mot grässjukdomar
UV-strålning testas på Köpenhamns GK. Foto: Wolfgang Prämässing

Mål: Integrerat växtskydd för att kontrollera grässjukdomar och insekter på europeiska golfbanor (i samarbete med the R&A)

– IPM, integrerat växtskydd, innebär att vi ska använda all vår kunskap och all vår erfarenhet för att skapa en stark gräsplanta som är motståndskraftig mot sjukdomar och kan konkurrera med ogräs.Då kan man minimera användningen av bekämpningsmedel, tack vare ett starkt och robust gräs, säger Maria Strandberg. Det betyder inte att det råder ett totalt förbud mot att använda kemiska bekämpningsmedel. Men det ska vara det sista alternativet. Vi ska först försöka hitta andra tekniker för att skapa en stark gräsmatta.

– I detta internationella projekt testar och utvärderar vi alternativa produkter och tekniker för att kontrollera viktiga grässjukdomar och skadliga insekter.

3. Grässorter för vårt klimat
Nibios försöksfält på Landvik. Foto:Pia Heltoft.

Mål: Hitta grässorter som är anpassade till nordiskt klimat och som främjar en hållbar skötsel (sker i samarbete med ledande gräsförädlingsföretag)

– Detta är kanske vårt allra viktigaste projekt. Det är otroligt viktigt att man kan välja rätt gräs för vårt klimat och med de lagar och restriktioner vi har för bekämpningsmedel. Centrala Norden – Helsingfors, Stockholm, Oslo – ligger på samma breddgrad som södra Grönland och Alaska. Det finns inga golfbanor på de breddgraderna där. Vi är beroende av att kunna testa de grässorter vi använder, främst beroende på de ljusförhållanden vi har i vårt nordliga läge.

Alla företag som säljer gräsfröer får anmäla vilka sorter de vill testa. De väljer de sorter som de tror är lämpliga för våra förhållanden.

– Vi testar och varje år kommer en preliminär lista på vilka som klarat sig bäst och efter fyra år – en cykel är fyra år – gör vi en mer slutgiltig lista: Vilka klarar vårt klimat, är mest motståndskraftiga mot sjukdomar, vilka växer tätast….

– Vi måste kontinuerligt testa och utvärdera alla nya gräs som vi importerar till de nordiska länderna. Detta ger oss möjlighet att välja rätt gräs som klarar vårt nordiska klimat, är tolerant mot sjukdomar och kan konkurrera med ogräs utan användning av kemiska växtskyddsmedel.

4. Minska vinterskador på greener
Vintertäckning på Holtsmark GK. Foto: Mads Thers

Mål: Hitta strategier för att minska skador och ekonomiska konsekvenser orsakade av ett instabilt klimat och is (i samarbete med Norges Forskningsråd)

Ett varmare klimat med mer oregelbundna vintrar ger oss vinterskador orsakade av is som återkommande smälter och fryser. Vinterskador orsakade av is gör att våra golfbanor får stora områden av dött gräs och svårigheter att etablera nytt gräs på våren.  Resultat från det här projektet kommer att hjälpa greenkeepers att skapa strategier för god övervintring samt ge råd och rekommendationer för att få en god etablering av gräset på våren och därmed en tidig start på golfsäsongen. 

5. Inlagring av koldioxid på golfbanan
Sigló GK är en av banorna som deltar i projektet. Foto: Edwin Roald.

Mål: Uppskattning av golfbanans koldioxidbalans – utsläpp och inlagring på fairway och i ruffar.

– Att minska våra globala koldioxidutsläpp är allas ansvar. Det finns teorier om att koldioxid kan tas upp av gräset och lagras i övre marken. Det kan finnas en potential för golfanläggningar att ta hand om en del koldioxid. Detta projekt kommer att studera om golfbanor kan hjälpa till att lagra koldioxid i klippta ruffa och fairways. I projektet studerar vi också om klippta gräsytor kan bidra till att motverka jorderosion i utsatta områden. Klippning kommer att ske med robotgräsklippare som laddas med förnybar energi från sol och vind. 

6. Gynna den biologiska mångfalden på golfbanorna
Fågelliv på Hörsholms GK norr om Köpenhamn. Foto: Thomas Vikström

Mål: Ökade naturvärden på golfbanan för att gynna biologisk mångfald och fågellivet (i samarbete med Dansk Ornitologisk Förening)

– Minskning av biologisk mångfald är ett av våra största globala hot, säger Maria Strandberg. Vi förlorar arter hela tiden. Golfbanor kan på många olika sätt bidra till ett rikt växt och djurliv. Detta projekt fokuserar på hur golfbanor kan öka och förbättra livsmiljöer för våra fåglar och hur vi på ett enkelt sätt kan kommunicera detta.

Läs fler relaterade artiklar
Läs mer av Tommy Jeppsson
Ladda fler i Grönytor & bandesign

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kolla också

Magnus ska lyfta två svenska golfklassiker till nya höjder: »Jag vill hitta banornas själ«

Magnus Sunesson kallar sig inte för banarkitekt, även om han är kandidat i Föreningen Skan…