Hem Banor & klubbar Brist på golftränare skapar problem för svenska klubbar: “Det finns utmaningar”

Brist på golftränare skapar problem för svenska klubbar: “Det finns utmaningar”

0

Svenska golftränare har blivit en bristvara.

När en pro på en erkänd och välrenommerad golfklubb i mellan-Sverige sökte assistenter inför säsongen 2017 fick han två sökande. Båda var från Egypten.

Och flera headpro´s som Golfbranschen.se pratat med vittnar om samma sak: Det är svårt att rekrytera assisterande golftränare.

Bilden bekräftas av svenska PGA:

– Just nu är Sverige i behov av fler golftränare, säger Johan Hampf, utbildningsansvarig på PGA. Jag ska inte måla fan på väggen men visst det finns utmaningar.

Dock är inte bilden entydig, menar han:

– Det råder förvisso en brist på tränare men då måste man också se var de vita fläckarna finns. De klubbar som har helårsanställningar har lättare att fylla sina vakanser. Det är svårare för dem som bara erbjuder 3-6 månader. Man kan säga att ju längre söderut du åker, desto större chans har du till en helårssyselsätting. Ju längre norrut du rör dig, desto kortare blir anställningarna.

Johan Hampf säger att problemen att rekrytera folk till utbildningar de senaste åren inte är unikt för PGA utan även andra sektorer inom golfen såsom SGA som organiserar anställda inom grönyteskötsel. Johan tror att det är problem som följer i kölvattnet av den långvariga kris golfen genomgått.

Under de kärva åren sökte sig helt naturligt allt färre till de yrken som var förknippade med golf och golfbanor. Nu, när golfen är på väg uppåt igen efter en tillbakagång, råder inte balans mellan tillgång och efterfrågan på utbildad personal.

– Det är tufft att investera tid och pengar i att bli golftränare när man hör att branschen är i kris. Men så är det ju inte i dag. Det är tvärtom högtryck många klubbar. Och på assistentutbildningen ser vi en tydlig och klar positiv trend nu men det tar ett tag innan den effekten ses på HTU.

Går man tillbaka några år i tiden utexaminerades 50 personer från tränarutbildningen årligen – två klasser med 25 elever i varje. I år går 18 personer utbildningen.

– Men, handen på hjärtat: De år vi hade dubbelklasser så kanske vi “överutbildade” lite. Att de var så många då berodde delvis på att vi gjorde om utbildningssystemet vilket krävde att alla som gått dåvarande GTU blev tvungna att också gå HTU.

Av de som genomgått assistentutbildning går i dag hälften vidare till HTU. Den siffran har varit högre historiskt. Av de som går TAU, som är en femdagarsutbildning, blir bara hälften kvar inom golfen. Den utvecklingen bekräftar en global trend: Att unga i dag är mer obeslutsamma och dröjer längre innan de bestämmer yrkesinriktning:

– Vi har märkt att av de som går TAU hamnar hälften i andra branscher. Den hälft som är kvar i golfen kan jobba som greenkeeper, i receptionen eller ha en delad tjänst shop/lektion. Men det är typiskt för den yngre generationen i dag: Man vet inte vad man vill. Det är en makrotrend bland ungdomar att välja karriärspår sent i livet. De ska resa och förverkliga sig själva innan de tar beslut. Så man jobbar ett tag, läser TAU samtidigt och ger sig sedan ut i världen.

Var det fler som gick vidare på utbildningsstegen förr om åren?

– Ja, det var fler som var tydligare i sitt vägval. Att det inte är så längre tolkar jag som ett resultat av en den här makrotrenden. Det har förändrats över tid. Förr var det ju så att om din far var skomakare, då blev du det också. Yrken gick i arv. Nu är fältet mer öppet. Man bestämmer sig sent. Då går man TaU medan man jobbar assistent under några år, eller går man TAU medan har en spelarkarriär och jobbar som assisterande. Och sedan börjar man på bank…

Johan konstaterar också att av dem som gått HTU är det fler som väljer att byta bana, helt eller delvis. Anledningarna varierar men jobbet kan vara både slitsamt och osäkert.

– Vi ser att många också får kombinerade roller som klubbchef/tränare. Vi ska fortsätta vår strävan efter att göra golfklubbarna till en attraktiv arbetsplats. Vi driver den frågan tillsammans med förbund, GAF och SGA. Men det är inte alltid enkelt. Vi hade en enorm tillväxtperiod inom golfen. Det var guldtider. Tappade klubben en medlem stod tio i kö. Man behövde inte ens vara bra – man överlevde ändå. Pro´s tjänade bra med pengar på nybörkarkusrer. Men – när klubb började få taskig ekonomin började många leta efter områden att skära i. Flera klubbar tog hand om shop och range själv. Vissa tog in en deltidsanställd pro. Det blev i många fall svårare för pro´n att skapa en helårsinkomst.

– Vi försöker belysa pron´s vikt för klubben: Vill en golfklubb utveckla verksamheten, då måste spelet upp på dagordningen och då är det en pro som behövs. På ett sätt är det bra att många pro´s i dag blivit klubbchefer, för har man spelarbakgrund så förstår man det här.

Att förbättra arbetsvillkoren är en nyckel för framtida rekrytering till PGA:s utbildningar

– Vi sitter just nu i ett strategiskt arbete och tittar på framtida utbildningar. Jag ser, trots allt, ljust på framtiden. Golfklubbarna måste bli bättre på skapa konkurrensfördelar. Och det kan se lite olika ut. Det finns flera möjligheter. Tittar man tillbaka så skulle en pro stå på rangen och ge lektioner. I dag gör de så mycket mer. De tillgodoser andra värden för klubben. En del jobbar exempelvis med B2B under lågsäsong, med sponsorintäkter. En pro kan vara en bra säljare, och därmed värdeskapande på flera sätt vilket också ökar möjligheterna till helårstjänst.

– Just nu, under höst och vinter, är det en period då det händer saker på marknaden. Det är ett antal jobb ute och det var väldigt många som utannonserade 9-månaderstjänster. Och de kan fyllas av årets TAU. Det är en bra inkörsport och jag ser positivt på antalet som nu söker in på TAU.

Däremot är Johan orolig över den vikande trenden bland juniorer som tar upp golf.

– En av de viktgaste målgrupperna för oss är spelare med under 3 i hcp. Många av dem går på nationella idrottsgymnasier. Så vi är där och marknadsför yrket. Vi vet vilka vi måste skjuta på och hur vi når dem.

– Däremot ser jag ett litet hot i att trenden för juniorer inte ser jättebra ut. Vi måste få fler duktiga juniorer att spela. För om de dör ut, då blir det svårt rekrytera tränare.

– En positiv grej är däremot att av de  18 elever som går årets HTU så är sex tjejer. Och är du duktig tjej så är du väldigt attraktiv på marknaden. Av alla pro´s i Sverige är 89 procent män medan antalet kvinnliga spelare är närmare 30 procent. Därför behövs fler kvinnliga tränare. Och många klubbar vill ha både manliga kvinnliga tränare. Golfen mår bra av det. Jag vet av egen erfarenhet; när jag drev akademin på World of Golf och Särö hade jag sex assistenter och ville ha hälften av varje.

På sikt tror Johan Hampf att PGA går mot en bra framtid:

– Det kommer att bli bättre. Utvecklingen håller på att vända. Ser man på några års sikt så har vi förmodligen haft fler svenska framgångar, och lockar fler till spelet. Anläggningarna utvecklas. Trenden från att vara en golftränare som säljer polletter och klubbor har utvecklats – även om yrket även i framtiden kan se olika ut beroende på klubb och anställning. Men många klubbar i framtiden att kunna erbjuda en bredare och intressantare arbetsuppgift. Det är ett fantastiskt yrke, att jobba med golfare, klubbens verksamhet och organisation. Jag var 21 år på klubb och körde WoG. Många bitar saknar jag. Men gillar du inte människor, då är det inte ett jobb för dig.

Läs fler relaterade artiklar
Läs mer av Tommy Jeppsson
Ladda fler i Banor & klubbar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kolla också

Så gjordes Vallda rättvis: “Det fanns de som tvivlade men jag trodde hela tiden på idén”

Mikael Eriksson har jobbat som Tournament Director på Europatouren i 29 år. Men i år ställ…