Hem Krönika Har förbundets bankonsulenter gjort sitt?

Har förbundets bankonsulenter gjort sitt?

KRÖNIKA | DAN PERSSON

DET HAR BLOSSAT upp en konflikt, en helt onödig sådan, inom svensk golf: Både klubbchefer och framför allt banchefer upplever sig påhoppade av förbundets program Pitch, där man i senaste avsnittet påstår att banchefer (och indirekt då även klubbchefer) slösar bort medlemmarnas pengar genom att gödsla för mycket.

Dan Persson, krönikör.

Något evidens för att så är fallet föreligger inte.

Redan runt 2007 så diskuterade SGF den organisation för bankonsulenter som då kostade cirka 8 miljoner kronor per år. Problemet då var att för många golfklubbar valde att inte utnyttja tjänsten.

De uppgifter jag får från klubbarna indikerar att det är ännu färre nu. Att bancheferna, borträknat våra minsta och fattigaste klubbar, har löst behovet av råd angående banskötsel genom att samråda med klubbchef, med kollegor man har förtroende för, genom SGA, med hjälp av amerikanska experter och med marknadens aktörer.

Nya tider

Man kan konstatera att det som var orsaken till att förbundet en gång införde bankonsulenterna inte längre föreligger som problem.

På den tiden var en ideell ordförande i en bankommitté i praktiken banchef. Det fanns inget internet och gräsytebranschen var i sin linda. Någon egentlig forskning för grönytor i vår klimatzon fanns inte.

Då fanns ett omfattande kompetensproblem och brist på information. Så är det inte nu. 

Om en ledande tjänsteman på SGF, som en bankonsulent får anses vara, påstår att de banchefer som han har till uppgift att stödja slösar bort medlemmarnas pengar genom att gödsla för mycket och det sedan får stöd av högste chefen för klubb- och banutveckling så skapar det en stark reaktion och en motsättning. Det är trist, det är onödigt och det är en smula korkat.

Men det är kanske inte oväntat?

Ökat avstånd

Samhällsutvecklingen och den tidstypiska polariseringen har påverkat många organisationer till att bli mer introverta och mindre behövda. Här är välskötta SGF lika drabbat som många andra. Risken för att stora organisationer ökar avståndet till sina uppdragsgivare och skapar en egen verklighet är en del av demokratiproblemet i samhället. 

Det är dessutom vansinnigt dålig timing av förbundet. Energipriserna har rusat och gödsel är 30 procent dyrare än för ett år sedan. Det finns snarare en risk för att de skenande kostnaderna gör att många klubbar i stället undergödslar sin golfbana än tvärtom.

Generellt sett har vi inte någon övergödsling i den gamla betydelsen (kväveläckage) på våra golfbanor i dag. Att det föreligger en risk för mer gödsel än nödvändigt kvarstår ändå. Här bör vi komma ihåg att det är en väsentlig skillnad mellan mängden gödning som behövs för att spelytan skall vara bra och mängden som behövs för att golfaren skall uppleva att spelytan är vacker. Det senare har då en direkt påverkan på intäkterna, det vill säga medlemstillströmning och greenfeeintäkter, som kan påverkas av den på gräsmatteskötsel okunnige golfarens emotionella upplevelse. 

Förändringar av konsumentbeteende och konsumentupplevelse i samhället som helhet har gjort det kosmetiska arbetet väsentligt viktigare idag. 

Onödiga kostnader

Påhoppet från förbundet stannar inte vid bancheferna. För VD/klubbchef är banskötsel den i särklass största kostnaden, banan utgör grunden för 90 procent av klubbens intäkter och om banchefen åsamkar klubben onödiga höga kostnader så är klubbchefen ytterst ansvarig. 

Förbundet i Pitchinslaget verkar dessutom sakna förståelse för att hälften av klubbarna driver anläggningen i bolag. Det är aktiebolagslagen som styr hur en styrelse skall agera. Det samhälle där banchefen var en ideellt arbetande ordförande i en bankommitté ligger långt bakom oss. I dag orsakar en bankommitté med ideella ledamöter förmodligen mer skada än de gör nytta.

Min standardlösning på hur man gör rätt i en golfklubbsstyrelse ser ut som följer: Styrelsen får ett antal nyckeltal rapporterade på varje styrelsemöte där klubben jämförs med 4-5 liknande klubbar på områden som greenfeeintäkter, beläggning och REVPAR. Gödselkostnader bör man då inte jämföra med andra klubbar då förutsättningarna i jordmån, solbelysning, dränering, greenuppbyggnad och flera andra faktorer gör varje golfbana unik. 

Farlig strategi

Behovsanpassad gödsling kan aldrig bli den enda sanningen och gödsel är nog det område där one size fit’s all är en fullständigt livsfarlig strategi.

Tondövheten är slående. Ansvarig chef på förbundet borde ha insett att det här kan landa fel och riskerar att skapa en konflikt. I synnerhet förvånas man när förbundet efter all kritik länkar ut avsnittet på sociala medier dagen därpå. 

Min egen bedömning är att båda medverkande i Pitch är kunniga, duktiga och det hustrun kallar för goda personer. Alla som gör mycket, de gör också misstag. Det är att föredra framför de som inte gör något alls.

När man läser branschorganisationens sakliga och korrekta inlägg här på Golfbranschen.se behöver man inte vara någon raketforskare för att förstå vad som sagts i samtal internt och mellan banchefer. Min princip att undvika invektiv i texter har förhindrat mig att citera de banchefer jag pratat med.

Onödig motsättning

Nu har man trampat i klaveret och skapat en onödig motsättning som om inte annat ytterligare minskar klubbarnas intresse att ta hjälp av våra bankonsulenter. Här bör vi komma ihåg att redan för 15 år sedan diskuterades huruvida förbundet skulle ha kvar den organisationen eftersom många klubbar inte anlitade dem, trots att de var gratis (det vill säga betalda av alla golfare). 

Om det är så illa att alla klubbar betalar 10-15 miljoner per år för en tjänst som inte längre är efterfrågad mer än av några få, då uppstår frågan om inte verksamheten bör avvecklas. 

Pitch som katalysator för utveckling av golfen får onekligen anses ha bevisat sin nytta för golfen om det nu leder till att man avvecklar bankonsulenterna.

Det minsta förbundet nu kan göra är en utvärdering av verksamheten. Hur många klubbar använde tjänsten? Hur många klubbar har ringt eller mailat sin bankonsulent under 2021. Den utvärderingen blir intressant att ta del av.

Det här är en opinionstext publicerad på Golfbranschen.se. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs fler relaterade artiklar
Ladda fler i Krönika

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kolla också

SGF pratar om inkludering – så varför exkludera kommersiella aktörer?

»Har man som SGF ett ansvar mot både klubbarna och RF att utveckla golfen, då kan man bara…