Hem Banor & klubbar Caspar Grauballe om »nya« Djursholm: »Vi har lyckats – banan blir bättre än jag trodde«

Caspar Grauballe om »nya« Djursholm: »Vi har lyckats – banan blir bättre än jag trodde«

0

När medlemmarna i Djursholms Golfklubb nästa år ska fira klubbens 90-årsjubileum gör man det genom att återvända till rötterna i 1930-talet.

Under drygt två månader har den danske golfbanearkitekten Caspar Grauballe arbetat intensivt med att (åter-)skapa en golfbana som ska påminna om både klubbens och banans ursprung i The Golden Age – banarkitekturens gyllene era.

Nu är den anrika golfklubben redo att möta framtiden. Slutspurten pågår just nu på den 18:e greenen, strax intill klubbhuset och restaurang Mulligan’s uteterrass. 

Från vänster: Djursholms Course manager Jonas Håkansson, banarkitekten Caspar Grauballe och shapern David Nelson.

Låt oss inledningsvis dra lite siffror:

  • Ett fyra och ett halvt hektar stort område har fått nytt gräs.
  • 14 greenområden har fått ny greenyta.
  • Fyra greenområden är helt nya.
  • Fyra tees har anlagts.
  • 23 bunkrar har byggts. 

– Det är ett fantastiskt roligt projekt att arbeta med, säger Jonas Håkansson som är Course Manager på Djursholms Golfklubb. Han har arbetat på klubben sedan 2008 men blev Course Manager 2019.

Han fick en rivstart på den nya tjänsten, kan man säga. Det var mycket som skulle hända på kort tid och över stor yta:

10 veckor

– Förhållandet mellan omfattningen, tillvägagångssättet och tidsplanen gör att detta är ett ganska unikt projekt, där allt måste stämma för att vi ska få ihop det. Ny bevattning har lagts på fairways och greener. Det totala arbetsområdet är fyra och ett halvt hektar där alla ytor fått färdigt gräs. Allt detta gjordes under 10 veckor.

Banan byggdes om av Bob Kains i början av 2000-talet. Då sa man att banan förmodligen skulle behöva torvas om efter 15-20 år, på grund av vitgröen. Men det fanns inte i någon budget eller långsiktig plan. Att banan nu byggs om igen beror på ett gryende behov och nödvändighet. 

Började pratas

– Vi drabbades svåra vinterskador under flera år, berättar Jonas Håkansson. Några greener dog nästan helt. Så det började bli lite snack om greenernas kvalitet. Sedan fick vi bekymmer med bunkrar. Så det började pratas om att vi skulle göra någonting.

– Initialt pratades det bara om att greenytan skulle åtgärdas. Men så började vi fundera på varför vi hamnat där vi är och om hur vi skulle kunna skapa bättre förutsättningar för framtiden. Vi hade tre greener som legat väldigt dåligt till. De låg mörkt och hade dålig avrinning av smältvatten. Då började det bli en större apparat. Och sedan började vi titta på bunkrar. De har varit svårskötta och dåliga. Så till slut pratade vi om att bygga om hela greenområden.

Klubben beslutade sig för att ta fram en Masterplan och valet föll på Caspar Grauballe som bland annat har skapat Trump International Golf Links i Skottland. I Sverige arbetade han för arkitektfirman Hawtree Ltd med projekt som Vallda G&CC och Elisefarm GC. Men i dag har han eget företag.

Platta greenområden

– Jag gillar arkitekten Caspar Grauballes tanke om att hitta tillbaka till ursprunget, säger Jonas Håkansson. Det blev ett helhetsgrepp om greenområdena. Vi började prata design också. Vad är vi för klubb? Hur ser det ut nu? Och det var väl ganska många av våra medlemmar som tyckte att designen kanske inte varit så jätterolig. Områdena runt greenerna var ju ganska platta. Caspar tryckte lite på hur det var på 1930-talet. Han ville att vi skulle hitta tillbaka till ursprunget. Men egentligen handlar det inte om hur det såg ut här på 1930-talet utan mer generellt. Hur den tidstypiska banarkitekturen såg ut då. Men med en modern touch… Det är mer böljande former nu. Tidigare var det runt och platt.

– Jag tycker att han har lyckats riktigt bra med designen. Det är kul att se vilken stor förvandling man kan göra av ett greenområde utan att röra den ursprungliga greenens design. De helt nya greenerna har fått ett bättre läge som smälter bra in i resten av banan.

Caspar Grauballe pratade tidigt om att hitta tillbaka till ursprunget. Ska man vara helt ärlig syftade han kanske inte lika mycket på banans ursprung så mycket som epoken som den byggdes i. Så renoveringen ju har handlat mycket om att skapa en känsla av hur banorna byggdes på 1930-talet.

– 1920- och 30-talen var en gyllene epok inom golfen. Under hela min karriär som arkitekt av golfbanor har jag fått inspiration av de bästa golfbanorna som byggdes under den tiden. Det känns fantastiskt att här i Djursholm få möjligheten att utveckla en golfbana på en plats från den tiden och med en så stark tradition, säger Caspar som nu kan börja skönja resultatet av sitt arbete. Och han är nöjd:

Vi har lyckats!

– Den nya banan i Djursholm blir faktiskt ännu bättre än vad jag kunde se framför mig när jag presenterade detaljplanen. Det tråkigaste jag vet är en platt green med en enda semiruff runt den. Jag vill spela en golfbana där man får slå flera olika typer av wedgeslag för att på smartaste sätt komma nära flaggan. När jag nu ser Djursholms nya greenområden känns det som att vi har lyckats. På flera hål passar de numera också visuellt bättre i landskapet och med klubbens historia.

Banans sträckning är som tidigare. Den fanns ingen anledning att ändra.

– Men med en mer gemensam stil på green- och bunkerområden har vi skapat en bättre helhetskänsla, säger Caspar. Ett antal nyplanterade träd betyder ytterligare ett lyft. Många av banans träd är fantastiskt vackra och är ett signum för banan.

Klassiska bunkrar

Även bunkerstilen är mer klassisk nu. Caspar jämför den med exempelvis Båstad GK:s gamla bana, byggd under samma tidsperiod som Djursholm men nyligen uppgraderad. 

– Bunkrarna är relativt små och inte heller för många. Jag tycker att de passar här, att de hänger bra ihop med omgivningarna och hur de ligger i landskapet. Det är tajt kring vissa hål. Det är nära till berg och vackra, mäktiga träd. Bunkrarna ger miljön ett väldigt attraktivt utseende. De syns också tydligare från tee när de bakre bunkerkanterna höjts och sanden kan hållas kvar uppe vid kanterna.

Under hela september månad fick klubben gräsleveranser från måndag till lördag med mellan 1 100 och 2 200 kvadratmeter per dag.

Tre typer av gräs

Banan har torvats med tre olika typer av gräs från tre olika leverantörer. Greengräset (krypven 007) kommer från Novo Green i Spanien. Approacher och foregreen har torvats med rödsvingel/raigräs från Tillers Turf i England (via Scandinavian Premium Turf) och ruffgräset är rödsvingel och ängsgröe från Mälarturf i Nykvarn. 

Konstruktion och shaping har utförts av David Nelson och hans team från Greenmakers by Nelson & Vecchio, firman som tidigare konstruerat mästerverk såsom The Scandinavian i Danmark och Pärnu Bay i Estland.

– Ett sånt här projekt skulle inte kunna göras utan en entreprenör med stor erfarenhet och stor kapacitet. Nelson & Vecchio har verkligen flugit fram och man har som mest varit 31 personer på plats, där alla vet vad de ska göra och hur de ska göra det. 

Helt galet

– Emellanåt har det sett helt galet ut med maskiner och folk överallt – vid något tillfälle under projektet var det tre grävmaskiner, två dumprar en traktor igång samtidigt på ett hål på 128 meter, säger Jonas Håkansson.

Även för golfbanor gäller alltså det gamla talesättet om vad man får utstå om man vill vara fin. 

Ombyggnaden har ”bevakats” av många medlemmar. Möjligen oroade överförutsättningarna för spelet under det kommande jubileumsåret.

– Det är glädjande och inspirerande att se att intresset för ombyggnaden är så stort bland medlemmarna, säger Johanna Ericsson, VD/Klubbchef Djursholms Golfklubb. Många är nyfikna och går ofta ut på banan för att titta på arbetet.

– Jag ser verkligen fram emot att vi tillsammans inviger banan i samband med klubben 90-årsjubileum nästa år.

Läs fler relaterade artiklar
Läs mer av Tommy Jeppsson
Ladda fler i Banor & klubbar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kolla också

Statistiken klar: Fler än 11 miljoner ronder spelade 2020

Under 2020 spelade en halv miljon golfspelare över 11 miljoner ronder. Det framgår av den …