Det var länge sedan Turnberry stod i rampljuset som värd för The Open. Inte sedan 2009 har golfens mest traditionsbundna major spelats på den skotska linksbanan vid Ayrshires kust. Och trots att banan är en av de mest hyllade i världen, ligger den i dag utanför den aktiva rotationslistan. Anledningen? Den amerikanske ägaren: Donald J. Trump.
Men nu blåser det upp till en ny kamp, denna gång bakom kulisserna. Enligt uppgifter i The Guardian har högt uppsatta tjänstemän i Whitehall – det brittiska regeringskvarteret – inlett ett intensivt lobbyarbete för att få The Open tillbaka till Trumps Turnberry till 2028. Källor nära processen beskriver det som ett försök från regeringen att ”komma närmare Trump”.
Ett i raden av tecken på hur Storbritannien, under Labourregeringens ledarskap, söker pragmatisk diplomati med USA:s nygamle president – och man går omvägen via golfen.
En symboltung bana
Turnberry är förknippad med några av The Opens mest minnesvärda dueller. Många minns ”Duel in the Sun” mellan Tom Watson och Jack Nicklaus 1977. Men sedan Trump köpte banan 2014 och profilerade den som ett flaggskepp för sin golfverksamhet, har den fått en politisk laddning.
I efterdyningarna av stormningen av Kapitolium 2021, meddelade dåvarande R&A-chefen Martin Slumbers att organisationen inte hade några planer på att återvända till Turnberry, för att inte dra till sig onödigt ”medialt oväsen”. Något som ofta inträffar i sammanhang där The Donald är inblandad.
Sedan dess har vinden vänt – åtminstone marginellt. Den nye chefen, Mark Darbon, öppnade nyligen för att Turnberry kan bli aktuell igen ”vid något tillfälle”. Men med över 250 000 besökare på Royal Troon 2024 – en ökning från de 123 000 som besökte Turnberry 2009 – är det inte bara politik som står i vägen. Logistik, infrastruktur och säkerhet är reella hinder.
En bana i med- och motvind
Trump själv har flera gånger offentligt uttryckt sin önskan att få tillbaka The Open till ”världens bästa bana”, som han (inte oväntat) kallar Turnberry. Och enligt brittiska källor har han tagit upp frågan flera gånger direkt med premiärminister Keir Starmer. Det är i detta diplomatiska klimat som DCMS – det brittiska kulturdepartementet – nu uppges undersöka vilka hinder som finns för att åter placera Turnberry på Open-kartan.
R&A:s svar är diplomatiskt, men tydligt. Man nämner bristen på närhet till tågstationer, den begränsade infrastrukturen, otillräckliga hotellmöjligheter – och det ekonomiska risktagandet.
Enligt vissa bedömare skulle det krävas investeringar på hundratals miljoner pund för att anpassa området till moderna krav. En säkerhetsinsats av sällan skådat slag skulle också krävas efter tidigare vandaliseringar och klimatprotester.
Lägg därtill att Turnberrys driftsbolag, lett av Eric och Donald Trump Jr., förlorade 1,7 miljoner pund förra året – en ekonomisk injektion från ett Open vore minst sagt välkommen.
Var går gränsen?
Men den kanske mest laddade frågan är inte logistisk eller ekonomisk – utan etisk.
R&A är en globalt respekterad organisation med hög integritet. Om organisationen låter sig påverkas av politisk lobbying, hur skulle detta påverka dess trovärdighet? Kritiker påminner om USA:s egen konstitution, där den så kallade Emoluments Clause förbjuder federala tjänstemän att ta emot ekonomiska fördelar från utländska regeringar utan kongressens godkännande. Att en amerikansk president potentiellt tjänar stora pengar på ett brittiskt statsunderstött evenemang rör sig i en gråzon.
Som så mycket annat där The Donald är inblandad.
Så frågan är inte bara om Turnberry kan arrangera The Open – utan om de borde. •
