REPORTAGE: Johan Benestam om ombyggnaden av Fågelbro Golf & Country Club.
När en golfklubb renoverar sin bana handlar det ofta om att modernisera en layout som känns daterad: trötta greener, slitna tees, oinspirerande greenområden och bunkrar som kräver timmar av arbete efter varje regnskur. Ambitionen är en bana som känns nutida – strategisk, estetiskt tilltalande och anpassad för dagens spelare, inklusive de som slår riktigt långt.
Och – inte minst – vill många klubbar gärna ha en bana som kan klättrar på rankinglistorna. Topp 10, topp 20, topp 50 – målsättningarna varierar.
Men när Fågelbro Golf & Country Club under 2023 och 2024 genomförde en 30 miljoner kronor stor renovering, var drivkraften inte prestige. Det handlade om medlemsnytta.
– Till 100 procent, säger Johan Benestam, som är arkitekten bakom banans nya skepnad.
Klubbens ordförande Anders Nicolausson bekräftar:
– Medlemmarna går alltid först. De har dessutom varit med och betalat – vi har i flera år tagit ut en extra banavgift för att finansiera ombyggnaden Vår årliga avgift är lite högre än på grannklubbarna, men vi försöker fylla det med innehåll: tennis, padel, pool… Vi är en country club. Och vi har fått mycket positiv feedback från medlemmarna.
En bana i behov av omtag
Fågelbro stod ursprungligen spelklar 1991. Banan är alltså nästan 35 år. Det var dags för en renovering.
– En del greener hade satt sig, lutningarna var märkliga och flaggplaceringarna begränsade. Greenområdena var slitna. Det var dags för ett helhetsgrepp, säger Nicolausson.
Och det fanns utrymme för det – klubben har kö, så syftet var inte att locka fler medlemmar.
Renoveringen inleddes hösten 2023. Då byggdes greener, greenområden, tees och bunkrar om på hål 1–8 och hål 17 samt övningsområdet. Under hösten 2024 tog man resten: hål 9–16 och 18. Banan öppnade igen i juni 2025 och Golfbranschen.se var med när den visades offentligt alldeles nyligen.
Enklare? Inte nödvändigtvis
Vissa medlemmar har uttryckt att banan blivit enklare – en uppfattning Anders Nicolausson inte delar:
– Jag tror inte det kommer att kännas så när allt satt sig. Greenområdena är mer ondulerade, greenerna har fler avrinningsytor och kommer att vara snabbare. Visst har vi tagit bort en del hinder som straffade sämre spelare – diken, svårspelade partier – men det är inte där utmaningen ska ligga. Det är spelare som chansar som ska straffas, inte den som saknar längd.
Att valet föll på Johan Benestam var inte en slump.
– Han mötte vår vision om att höja spelupplevelsen med en bra balans av utmaningar och enklare lösningar för medelhandicaparen. Och renoveringen blev klar enligt både tidsplan och budget.
– Och med högre kvalitet än vi vågat hoppas, tillägger Anders Nicolausson.
Diket som försvann
Johan Benestams uppdrag var tydligt: förbättra spelupplevelsen, särskilt för medelgolfaren.
– Det hade en kravspecifikation med ett antal punkter som de ville ha hjälp med. Spelupplevelsen var en viktig faktor liksom spelstrategi. Att slå bollen från tee ut till fairway är en viktig språngbräda på den här banan. Det var många hål som var svåra, särskilt från röd tee, ut till fairway. Det har vi försökt trolla bort. Ta femman, korthålet, som ett exempel. Där fanns ett dike som slingrade sig fram över hålet, innan green. Jag satt där någon timme och tittade på hur spelet fortlöpte. Ungefär hälften av alla bollar landade i diket.
Det är inte rimligt.
Hål 14 och 15 är andra exempel där spelupplevelsen förbättrats avsevärt.
– Vi har lyft spelupplevelsen för den stora majoriteten av medlemmarna på Fågelbro. Banan har haft hinder som elitspelare kanske inte haft några problem med men som varit utmanande för medelhandicaparen, säger Johan som av medlemmarna fått höra att banan blivit både lättare och svårare.
Greenområdena är mer tekniska, med avrinningsytor (run-offs), inrinningsytor (run-ins) och kortklippta ytor runt green. Där det tidigare var semiruff är det nu foregreen på ett flertal ställen. Semiruffen har flyttats ut mot den tidigare högruffen. Att vissa upplever banan som enklare kan också bero på nya slopevärden. Slopesystemet har justertats mot tidigare slopeinmättning.
– Det är samma på Araslövs Golf & Resort, deras södra bana, som jag också byggt om under 2023 och 2024. Enligt slopevärdet är den lättare än norra banan, men så är det ju inte i verkligheten, säger Benestam.
Bygger inte för lätt
Har Johan Benestam byggt för lätt?
– Nej, det handlar om avvägning. Jag kan ju göra det betydligt mer utmanande. Men det gäller att lyssna på kunden som formulerar kravspecifikationen. Det handlar om spelupplevelse men också om hur krävande banans skötsel får vara? Ska det vara samma budget som innan ombyggnaden? I alla projekt vill beställaren ha det lite, lite bättre. Och då innebär det också lite, lite, lite mer i kostnader. Att bygga om så att klubben kan ha samma skötselbudget innan som efter renoveringen, det har jag aldrig lyckats helt med. Jag brukar alltid ha en genomgång med klubbarna om vad det innebär att förädla en golfbana och vad deras önskemål kommer att föra med sig, vad de vill få ut av förädlingen. Ofta kräver det fler mantimmar. Vill man ha väldigt billig skötsel ska man inte ha några bunkrar alls, eller åtminstone ett minimalt antal platta bunkrar. Bunkrar är ju en stor del av kostnaden när det kommer till skötseln, näst störst efter greener.
Så här mycket har förändrats
Vad har då gjorts på Fågelbro?
– Alla gamla bunkrar är borta, nya har tillkommit. Alla greener och greenområden är ombyggda. Varje greenområde är i snitt 2000 till 3 000 kvm. Vi har byggt nya tees på ett antal hål, lagt ny bevattning i greenområdena, byggt om dammen vid hål 14 och 15, och gallrat bort mycket skog. Skogsvården var mycket eftersatt runt omkring golfbanan, vilket påverkar den dagliga skötseln av golfbanan negativt.
Fairways på hål 10 och 16 är byggda på frigolit och gungar beroende på vattennivån i dammen – ett arv från ursprungsbanan.
– Det fungerar, men det finns en tanke om framtida renovering. Några miljoner per fairway, skulle jag tro.
Nya bunkrar
De gamla bunkrarna var traditionellt utgrävda. Tre signaturbunkrar på hål 8, 9 och 18 hade träpalissader i 45-graders vinkel. Inspiration från den amerikanska arkitekten Pete Dye (TPC Sawgrass mest kända bana).
– Vi byggde om 9 och 18 helt, på grund av jordgetingbon i de murkna träväggarna. Det var en säkerhetsrisk. Men palissaden på hål 8 har vi återskapat med nytt material för att behålla ett välkänt signum för Fågelbro.
Hur skiljer sig de nya bunkrarna i funktion och stil från de gamla?
– Estetiskt var det mest traditionella bunkrar. Man hade grävt ett hål i marken. Sen hade de ju sina signaturbunkrar på hål 8, 9 och 18, med träpalissader i 45-graders vinkel. Dem byggde vi om för några år sedan för det var så många jordgetingbon i den murkna träpalissaden. Antecimex var här ett par gånger varje säsong. Det var ett antal allergiska golfare som blev stungna av jordgetingarna. Något var tvunget att göras.
Så vi tog bort dem helt på 9 och 18, men den karaktäristiska träpalissadsbunkerna på 8 finns kvar. Med ny palissad.
Sanden i bunkrarna är speciell?
– Sanden är Mellerud Dalbo quartzit som är väldigt populär. Både bland proffs, banpersonal och arkitekter. Estetiskt är den fin, den är lite vitare, men inte marmorkrossvit. Jag gillar den. Det blir väldigt fina kontraster jämfört med en brun, lite tråkigare, normal bunkersand. Och att den uppskattas av de flesta.
Och former och linjer?
– Ja, det är lite mer organiska former på vissa. Det är lite mer liv i bunkrarna nu. Andra är mer moderata. Det är ju återigen det här med skötselinsatserna. Ju mer du tar ut svängarna, desto mer skötsel krävs.
Alla bunkrar har nu Capillary Concrete under sanden.
– Det fungerar som ett skydd mellan sanden och lerbotten. Utan det dras leran ner i sanden vid regn, vilket gör bunkern ospelbar. Det är viktigt att ha rätt lutning – max 33 grader i slänt, vi håller oss till 27 för säkerhetsmarginal. På Täby Golfklubb har jag till och med lagt in bunkerbevattning i södersluttningar.
Greenerna – snabba men rättvisa
Greenerna är ungefär lika stora som tidigare, men mer varierade.
– De gamla hade långa, svepande lutningar. Nu är de mer uppdelade i tre–fyra tydliga sektioner, vilket skapar fler möjliga flaggplaceringar. Första nio är lite flackare än sista nio.
Normala stimpen ligger runt 9,5–10.
– Har du 11 blir det för svårt för många vanliga golfare. Det gäller de flesta banor.
Spelstrategi – och rätt klubba
Utanför greenkanten är det nu kortklippt foregreen i stället för krage och semiruff.
– Pro:n Toni Lundahl sa att medlemmarna ännu inte lärt sig spela banan. De står med wedgar i foregreen och försöker lyfta bollen i stället för att putta. Samma sak var det på Drottningholm. Det tog 2–3 säsonger innan spelarna anpassade sig och började använda rätt klubbor.
Så antalet puttar per green har nog ökat – till 2,2–2,3, tror Benestam initialt innan medlemmarna har fått mer rutin hur de nya greenerna beter sig.
Om rankning och ambitioner
På hål 15 ville Benestam lägga en bunker till vänster – men stötte på berg.
– Det hade definierat hålet bättre och ökat säkerheten mot gångvägen där det går många från hotellet och Grönköping. Nu syns dammen till höger bättre, så fler vågar spela åt det hållet. Förr höll sig fler till vänster – i fel riktning.
Så, är renoveringen ett försök att klättra på rankningen?
– Nej. Den är gjord för medlemmarna. 100 procent.
På Araslöv var det en annan sak, menar han.
– Det är en resort. De hade två 18-hålare med liknande karaktär, men bättre spelare åkte hellre till Kristianstad. Med ombyggnaden av södra banan har banorna fått tydligare karaktärer och attraherar olika målgrupper.
Kampen mot vitgröe
Greenerna består av krypven, fairways av en mix av ängsgröe, svingel och finbladigt rajgräs.
– Det är oundvikligt när man renoverar en befintlig bana att hålla vitgröe borta. På en ny bana, som Vesterby Links, byggd på jordbruksmark, fanns ingen vitgröe i jorden. Här fanns det redan i växtbädden. Men banpersonalen har en plan. Först etablerar man gräset, sedan gör man livet surt för vitgröen – det finns medel, inom regelverket, som fungerar. •
