KRÖNIKA Debatten om det så kallade maxtaket är i grunden absurd. Men framför allt är den ett symptom på något större: att den modell för ”öppen golf” som infördes omkring 1988 har nått vägs ände. Den här krönikan tar avstamp i den artikel som nyligen publicerats på Golfbranschen.se, men blickar framåt. För maxtaksförslaget 2025 aktualiserar egentligen en annan, mer grundläggande fråga: Är det dags att dela upp golfförbundet i två separata organisationer?

SGF höjer maxtaket. Men enligt advokaten Per Karlsson, som företräder flera så kallade ”brevlådeklubbar”, är förändringen i praktiken betydelselös. – Det man kan konstatera är att förbundet backar ytterligare ett steg. Först genom att pausa beslutet i höstas, och nu genom att höja maxtaket, säger han. Förbundets argument är att det höjda taket ska vara mer förenligt med konkurrensrätten. Den bedömningen delar inte Per Karlsson. – Inte enligt mig. Det här är inte bra. Det här kommer att leda till prishöjningar för många golfspelare, säger han.

KRÖNIKA I efterdyningarna till Svenska Golfförbundets (SGF) beslut att pausa det så kallade maxtaket för golf-id, finns det anledning att nysta i själva problemet.Min enkla syn är att problemet är golfarna. Inte Happy Golfer, Ekholmsnäs, Bryttsäter och Cloud som utmålats som aktörer som inte tar ansvar för golfen som idrott. I grunden ligger en samhällsförändring som pågått från 1970-talet då det så kallade civilsamhället hade sin peak med 20 miljoner föreningsmedlemmar på blott 6 miljoner invånare.

Advokat Per Karlsson, som företräder de klubbar som skulle drabbas hårdast, beskriver förbundets beslut som oväntat – både för honom själv och för myndigheten. – Beskedet kom väl överraskande även för Konkurrensverket (KKV), säger Per Karlsson. Det hela är märkligt. Så klart är det en viktig delseger för oss. När jag pratade med Konkurrensverket i fredags eftermiddag verkade de överraskade. – Bosse Bengtsson har ju tidigare sagt att förbundet ska genomföra maxtaket tills dess att en myndighet eller domstol säger stopp. Och nu gör de precis tvärtom. Nu stoppar de det själva.

KRÖNIKA | DAN PERSSON Det här är ett betydande bakslag för förbundet och den drivande vice generalsekreteraren. Jag kan lite självgott konstatera att det verkar som att jag fick rätt även denna gång. Min kritik har grundat sig på två slutsatser: 1. Att maxtaket inte skulle ge de effekter förbundet påstod i form av fler fullbetalande medlemmar. 2. Att beslutet troligen stred mot svensk lag.

Svenska Golfförbundet skjuter upp den planerade reduceringen av Golf-ID som skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet. Beslutet innebär att drygt 46 000 golfare i fyra så kallade brevlådeklubbar inte behöver se sig om efter en ny klubb – åtminstone inte nu. Förbundets styrelse fattade beslutet efter samtal med Konkurrensverket (KKV), som sedan i våras granskar maxtaket för medlemskap. Utredningen …

En ny kartläggning visar att hälften av golfklubbarna i Stockholmsområdet inte tar emot nya medlemmar. Samtidigt inför Svenska Golfförbundet ett nytt maxtak för antalet Golf-ID, vilket gör att omkring 18 000 stockholmsgolfare i distriktet måste byta klubb inför säsongen 2026. Kombinationen riskerar att skapa en akut bristsituation för stadens golfare.

Den 1 september hade Svenska Golfförbundet (SGF) registrerat 577 834 aktiva medlemskap – drygt 16 000 fler än det tidigare rekordet som noterades 2024. Antalet aktiva golfspelare, alltså individer, uppgår nu till 542 558. Det är en ökning med 3,2 procent jämfört med i fjol.

KRÖNIKA: Det är ironiskt att just de ideella golfklubbarna, som skapat brevlådeklubbarna genom att vägra anpassa sig till samhällsutvecklingen, nu ropar på reglering. Samtidigt har förbundet tjänat stort på dessa medlemmar, då de i praktiken agerat återförsäljare av SGF:s produkt: Golf-ID. Kärnan i problemet är enkel: Golfen har blivit för dyr för de som spelar lite, och för billig för oss som spelar mycket. Det är inte en hållbar modell.

DEBATT: »Svenska Golfförbundets nya maxtak för Golf-ID, som trädde i kraft den 1 juli 2025, slår hårt mot just dessa vardagsgolfare. Det är ett försök att hantera en obalans – men med ett verktyg som riskerar att skapa fler problem än det löser. I stället för att bygga upp golfen för fler, skapar vi en konstgjord flaskhals. Jag tror på en annan väg«, skriver Albin Halldin som är medlem i en klubb som drabbas av Svenska Golförbundets maxtak för golf-id.