Jönköpings Golfklubb står inför ett smått historiskt projekt. För första gången sedan 1960-talet ska greenerna på den klassiska banan från 1936 läggas om. Beslutet har vuxit fram under flera år, i takt med att dagens gräs visat sig allt mer sårbart för snömögel, vinterskador och klimatförändringar.
Samtidigt är det ett steg bort från kemikalieberoende skötsel – och ett kliv mot modern greenteknik. Klubbchef Thomas Holm berättar om varför greenerna byts ut, hur arbetet går till, och vad medlemmarna kan förvänta sig när JGK snart får puttingytor i absolut toppklass.
Varför har ni valt att lägga om greenerna just nu?
– Dagens greener har faktiskt klarat sig förvånansvärt bra i många år. Men de är gamla – vissa från 1960-talet – och det har blivit allt svårare att hantera vinterskador och snömögel. Besprutningarna ger inte samma effekt längre. Samtidigt vill vi komma bort från att spruta så mycket gift och bekämpningsmedel. Det här är en långsiktig lösning. De senaste åren har det tagit lång tid för greenerna att bli bra efter vintern. Vi har varit en bit in i juni innan de återhämtat sig från vinterskadorna. Och det tär på både personal och medlemmar när greenerna inte är bra.
Det blir mycket extrajobb?
– Ja, det blir ju det. Man får åtgärda skador och flytta fina partier in mot mitten. Så det är en stor faktor. Sedan har det visats sig att det går att göra detta hyfsat ekonomiskt. man måste bara bestämma sig för vilken typ av ombyggnad det ska vara.
Vad blir det för typ av ombyggnation?
– Vi är bara ute efter att få bättre spelytor och ska inte bygga om greenområdena. Vi fokuserar helt på greenytorna. Det blir ingen bunkerombyggnad eller förändring av runouts. Vi tar bort det gamla gräset, skalar av cirka fem centimeter, och byter ut omkring 15 centimeter av det översta materialet för att skapa en ny växtbädd. Vi vill få bort vitgröerötterna. Vi kommer att passa på att höja vissa lågpunkter där det har samlats vatten. Så för våra medlemmar kan fallen bli lite annorlunda.
Har ni analyserat jorden i greenerna?
– Ja, vi har tagit jordprover ända ner till 70 cm. Det såg riktigt bra ut – vi har en jättefin sandbädd tack vare all dressning genom åren. På två-tre greener hittade vi dock lite lera längre ner, där kommer vi behöva justera uppbyggnaden lite extra.
Vad blir det för skillnad jämfört med den gamla uppbyggnaden?
– Grunden är en klassisk push-up-modell. USGA handlar om att klara otroliga mängder vatten på kort tid. Men vi har sandjord över nästan hela banan så vatten rinner undan snabbt. Men nu får vi en modernare växtbädd med bättre dränering och jämnare förutsättningar.
Vilket gräs har ni valt till de nya greenerna?
– Det blir en krypven som heter 777. Den är särskilt framtagen för nordiskt klimat och har bra motståndskraft mot snömögel. Den kräver mindre vatten, mindre klippning och färre insatser. Men i gengäld kräver den tät skötsel – mycket dress och vältning i stället för att klippa och vertikalskära.
Ni byter alltså från vitgröe till krypven?
– Ja, vi har haft vitgröe, och den har nästan blivit perenn här. Problemet med vitgröe är att den gärna smyger sig in igen om man inte håller efter. Därför är det viktigt att vi har tydlig strategi för hur vi sköter gräset framöver – så att det inte blir håligheter där det gräset kan få fäste.
Hur gör ni med själva arbetet? Tar ni in extern hjälp?
– Vi gör mycket själva, med vår egen personal. Förra hösten bytte vi hela bevattningssystemet runt greenerna – nya spridare som kan styras individuellt per green. Det är avgörande för att få jämn fuktighet. I år har vi lagt om puttningsgreenen framför klubbhuset, 800 kvadratmeter, helt själva. Den klippte vi första gången idag, faktiskt!
Blir det rullgräs eller sår ni nytt?
– Vi rullar ut färdig gräsmatta. Varje lastbil räcker till ungefär två greener, och det blir en leverans om dagen under en vecka. Vi får hjälp från Spanien med själva utrullningen – men underlaget har vi själva förberett i samarbete med våra leverantörer.
När kommer medlemmarna märka resultatet?
– Övningssgreenen är en försmak om hur det kommer att bli, men den stora ombyggnaden sker under nästa vår. Vår ambition är att ha greener i absolut toppklass nästa säsong. Jag brukar skoja om att vi kommer ha regionens bästa greenområden – men det är faktiskt inget skämt.
Hur stor är investeringen?
– Om vi räknar med att vi måste köpa in singelklippare och gjort om bevattning så pratar vi 3,5 miljoner kronor. När jag började efterforska så sa många att det kostar en miljon kronor per green och att man måste gräva ur 70 centimeter. Men vi har bra struktur och infiltration i våra greener. Det är värre om man stöter på problem och måste göra om hela uppbyggnaden. Du måste också ta beslut om vad som ska göras innan. Börjar man ändra planen så kan kostnaderna skena under resans gång. Då är det lätt att man tappar kontrollen. •
