Banor & klubbar Grönytor & bandesign Hållbarhet & miljö

Så kan svenska golfbanor spara vatten (och pengar) med hjälp av satelliter

Publicerat måndag, 10 augusti, 2026

Illustration: Qiyu-Zhou

Drönare kan komma att bli användbara för golfklubbar i andra avseenden än att ta vackra bilder för marknadsföringssyften. Detta skrev Golfbranschen om tidigare i somras.

Snart kan det finnas möjlighet att ta skötseln och framför allt bevattningen till ännu högre höjder.

Ett internationellt forskningsprojekt på ITRI (International Turfgrass Research Initiative) arbetar för att utveckla en metod där satellitbilder används för att kartlägga markfuktigheten på golfbanors fairways. Även detta har vi berättat om tidigare.

– Vi vill skapa högupplösta kartor över markfuktigheten på golfbanors fairways så att banchefer kan identifiera torra och blöta områden och bevattna med större precision, säger Qiyu Zhou, North Carolina State University.

Det internationella projektet är en del av ett större forskningssamarbete. Sterf har tillsammans med USGA och The R&A initierat och finansierar ett stort internationellt forskningsprojekt, Leveraging Satellite Data for Water Conservation on Golf Course Fairways. Forskare från hela världen, under ledning av Qiyu Zhou vid North Carolina State University, ska undersöka hur satellitdata och detaljerade markfuktighetskartor kan användas för att öka precisionen i bevattningen och minska vattenanvändningen.

Projektet startade i år och ska pågå i tre år..

Målet är att ge banchefer ett enkelt beslutsstöd för precisionsbevattning, där vatten används enbart där behovet är som störst. I dag finns flera tekniker för att mäta markfukt, men sensorer är ofta dyra, arbetskrävande och svåra att använda över stora ytor. Genom att kombinera satellitdata, accelerometerdata och avancerade modeller vill forskarna skapa högupplösta markfuktskartor som identifierar torra och blöta områden på varje fairway.

– Satelliter finns redan överallt och kan samla in data över hela världen. Det gör det möjligt att kartlägga markfukt utan höga kostnader och det omfattande arbete som traditionella sensorer ofta kräver, säger säger Qiyu Zhou.

Därmed kan man dela in banan i olika skötselzoner och minska vattenförbrukningen jämfört med traditionell bevattning av hela ytan.

– Målet är att golfbanor över hela världen enkelt ska kunna för att spara vatten och fatta bättre beslut om bevattning.

Projektet, som finansieras av ITRI, genomförs i samarbete mellan North Carolina State University, Penn State, University of Wisconsin–Madison och norska NIBIO.

– Finansieringen har varit helt avgörande. Den gjorde det möjligt att sätta samman det team som krävdes för att genomföra den här forskningen, säger Chase Straw, Penn State University. Vi hoppas att golfbanorna ska använda verktyget i vardagen, så att vi också kan lära oss hur vår forskning fungerar i verklig tillämpning.

Maria Strandberg är director på Sterf. och hon menar att satellitdata och precisionsbevattning är relevant även i Sverige, trots att vattenbrist hittills inte varit ett lika akut problem som i många andra delar av världen.

Vatten är en gemensam och begränsad naturresurs, både nationellt och internationellt. Därför handlar frågan om precisionsbevattning inte bara om att lösa ett akut vattenproblem, utan också om att använda de resurser som golfen redan i dag är beroende av på ett smartare sätt.

– Alla naturresurser som golfen använder är begränsade och kostnaderna ökar, inte bara för vatten utan också för exempelvis gödsel, växtskyddsmedel och sand. Ny kunskap, nya verktyg och ny teknik är nödvändiga för att hjälpa golfen att effektivt använda och spara på dessa begränsade resurser, säger Maria Strandberg.

Samtidigt förändras klimatförutsättningarna även i Norden. Ett varmare och mer oregelbundet klimat innebär att även nordiska länder kan drabbas av längre perioder med varmt väder, torka och bevattningsförbud.

Det är också en anledning till att vattenfrågan behöver hanteras internationellt. Sterf har tillsammans med USGA och The R&A tagit initiativ till International Turfgrass Research Initiative, ITRI, ett internationellt forskningssamarbete där vattenanvändning är ett av de prioriterade områdena.

En viktig fråga är då vilken konkret nytta tekniken kan ge en svensk golfklubb. Enligt Maria Strandberg handlar det om betydligt mer än att bara minska vattenförbrukningen.

– Ökad precision i bevattningen är inte bara bra för att hushålla med vattenresurser, utan gynnar också gräsets hälsa, förbättrar spelkvaliteten och minskar kostnaderna. För golfen handlar det om att tillföra gräset exakt vad det behöver vid rätt tid, oavsett om det är vatten, gödsel eller andra tillsatsmedel. I kombination med torktolleranta gräs och en optimal banskötsel kan den här tekniken vara hjälpfull.

Hon ser därför precisionsbevattning som en del av en större utveckling mot mer datadriven och resurseffektiv banskötsel. I kombination med torktåliga gräs och en optimal banskötsel kan tekniken bidra till att golfbanor klarar perioder med mindre tillgång till vatten.

Satellitdata och markfuktighet

Men hur långt har utvecklingen egentligen kommit? Kan satellitdata på sikt ersätta markfuktssensorer, eller behöver teknikerna komplettera varandra?

– Resultaten kommer att ge oss svar på hur vi kan kombinera befintlig teknik med satellitdata, säger Maria Strandberg.

Det betyder att tekniken inte längre bara befinner sig på idéstadiet. Enligt Strandberg är utvecklingen redan igång och används i olika pilotprojekt.

– Ny teknologi för en hållbar banskötsel är ett av Sterfs fyra forskningsområden. Här handlar det bland annat om att använda relevant, befintlig kunskap inom exempelvis jordbruket och anpassa den till golfbanor. Vårt internationella samarbete ger oss också tillgång till världens bästa expertis inom området. Vi får därmed snabbare tillgång till den senaste internationella utvecklingen såsom projektet ovan. Tekniken finns redan och testas i olika pilotprojekt, så jag tycker att användningen redan har börjat – och kommer fortsätta att utvecklas. Den utvärderas successivt allt eftersom vi får nya forskningsresultat och ny kunskap.

Frågan är därför kanske inte längre om tekniken kommer att användas på svenska golfbanor, utan snarare hur snabbt den kommer att bli en del av den dagliga banskötseln.

– Tekniken finns redan och testas i olika pilotprojekt, så jag tycker att användningen redan har börjat – och kommer fortsätta att utvecklas. Den utvärderas successivt allt eftersom vi får nya forskningsresultat och ny kunskap, säger Strandberg.

Tekniken löser inte allt

På längre sikt tror hon att drönarteknik och satellitdata kommer att få en självklar plats även på svenska golfbanor. Men hon betonar att tekniken måste ses som ett verktyg – inte som lösningen på hela vattenfrågan.

– Bevattning med stöd av drönarteknik och satellitdata kommer med all säkerhet att användas på svenska golfbanor, men vi måste komma ihåg att tekniken är ett instrument för att göra banskötseln bättre och effektivare. Tekniken i sig löser inte problemen med begränsad tillgång till vatten.

Därför behövs också forskning kring hur golfbanor kan bli mer motståndskraftiga mot torka.

– I kombination med ny teknik är det helt nödvändigt att vi också forskar på hur vi kan öka torktåligheten och samtidigt behålla god spelkvalitet på exempelvis fairway med hjälp av torkresistenta grässorter – i kombination med optimal banskötsel.

En annan del handlar om att hitta nya vattenkällor. Sterf har bland annat studerat hur renat avloppsvatten och bräckt vatten i högre utsträckning kan användas för bevattning av golfbanor. Det har skett inom projektet Fairwater.

Resultaten från det arbetet kommer också att fortsätta att presenteras. Bland annat står vattenfrågan i centrum för Sterf internationella webinar Sustainable Water Management den 24 september. •