Av: Peter Strömberg, golfare och företagare inom banskötselbranschen
En välskött golfbana är inte en kostnad som kan pressas år efter år. En välskött bana är en förutsättning för klubbens ekonomi och medlemsnytta – och hur klubben prioriterar banskötseln avgör i hög grad om den kan attrahera och behålla framtidens kompetens. Därför behöver svensk golf ge banskötseln rimliga resurser, hållbara arbetsvillkor och starkare kompetens i klubbarnas beslut.
Jag skriver detta som golfare och företagare inom banskötselbranschen. Det innebär att jag både har ett starkt engagemang i frågan och ett ansvar att vara tydlig med min roll.
I mitt arbete träffar jag banchefer och banpersonal runt om i landet. Jag går med dem ute på banan, diskuterar praktiska problem och ser på nära håll vilka krav som ställs för att skapa den kvalitet vi golfare förväntar oss.
Jag möter en imponerande yrkesstolthet och ett stort engagemang. Men jag möter också stress, hög belastning och en arbetssituation som inte är långsiktigt hållbar.
Det här är inte kritik mot någon enskild klubb eller organisation. Det är en uppmaning till hela Golfsverige – klubbar, styrelser, medlemmar, Svenska Golfförbundet, Golfadministratörernas förening (GAF), Swedish Greenkeepers Association (SGA), PGA, leverantörer, sponsorer och greenfeegäster – att diskutera hur vi skapar en långsiktigt hållbar bransch.
Banan central
Gemenskap, restaurang, träning och service spelar roll. Men för många golfare är banans kvalitet det centrala.
En bra bana skapar nöjda medlemmar, lockar greenfeegäster, stärker klubbens varumärke och kan bidra till tävlingar och sponsorintäkter.
Banan är alltså inte bara en utgift. Den är en av klubbens viktigaste tillgångar. Att prioritera banan, människorna, maskinerna och bevattningen är att prioritera klubbens framtid.
När ska banan skötas?
Svensk golf har haft en fantastisk utveckling och många golfbanor har idag ett mycket högt speltryck.
Men fler spelade rundor innebär mer slitage, mer kompaktering och mindre tid för banpersonalen att utföra det arbete som krävs. Samtidigt har väderförhållandena på många håll blivit mer svårförutsägbara, tillgången till vissa växtskyddsverktyg har minskat och många anläggningar brottas med äldre maskiner och bevattningssystem.
Vi förväntar oss mer, samtidigt som förutsättningarna för att leverera blir svårare.
En perfekt green
Vi pratar ofta om greener, stimpvärden, bunkrar, fairways och spelkvalitet.
Men alldeles för lite om människorna som skapar allt detta.
På många klubbar börjar banpersonalen arbetsdagen när de flesta av oss fortfarande sover. Under högsäsong blir dagarna ofta långa, helgerna svåra att freda och semester mitt i sommaren svår att planera.
Samtidigt erbjuds många i branschen fortfarande säsongsanställningar, trots att hyror och andra levnadskostnader löper året runt.
Hur ska golfbranschen konkurrera om unga, ambitiösa människor om andra branscher kan erbjuda tryggare anställningar, mer förutsägbara arbetstider och bättre utvecklingsmöjligheter?
En banchef, flera jobb
På många golfklubbar förväntas banchefen vara just banchef – men samtidigt också mekaniker, bevattningsspecialist, agronom, personalledare, inköpare och problemlösare.
Varje klubb behöver säkerställd kompetens och backup inom banskötsel, mekanik och bevattning – genom egen personal, delade resurser eller samarbete med andra klubbar och aktörer.
En verksamhet värd många miljoner kronor kan inte bygga på att några få nyckelpersoner alltid är friska, stannar kvar och orkar bära hela ansvaret.
När en green inte håller förväntad kvalitet är det enkelt att skriva på sociala medier: ”Dåliga greener.”
”Katastrofal bana.”
”Vad håller banpersonalen på med?”
Men personen som skriver kommentaren har sällan hela bilden klar för sig. Kanske har bevattningssystemet havererat. Kanske saknas personal. Kanske är maskinparken utsliten. Kanske har nödvändiga investeringar skjutits upp.
Vi behöver kunna kritisera sakfrågan utan att bryta ner människan bakom arbetet.
Flytta styrelsemötet
Ha minst ett styrelsemöte om året – i maskinhallen. Gå ner till banpersonalen. Titta på maskinerna, verkstaden och bevattningen. Fråga vilka investeringar som har skjutits upp, hur backupen ser ut och vad som krävs för att leverera den kvalitet som medlemmarna förväntar sig.
Låt banchefen och personalen beskriva sin verklighet. Många diskussioner om budget, medlemsavgifter och investeringar skulle sannolikt se annorlunda ut efter ett sådant möte.
Om golfbanan är en av klubbens viktigaste tillgångar måste styrelsen förstå vad som krävs för att ta hand om den.
Medlemsnytta kräver långsiktig finansiering
Det betyder inte att varje problem löses med högre avgifter. Klubbar har olika ekonomiska förutsättningar och olika medlemsunderlag. Men varje klubb behöver våga koppla sina kvalitetsambitioner till realistiska intäkter och långsiktiga prioriteringar.
När kostnaderna för löner, energi, gödsel, maskiner, reservdelar och bevattning stiger kan inte banskötseln samtidigt behandlas som en post som alltid ska pressas.
Om intäkterna och investeringarna inte följer behoven får något ge vika: maskiner används längre än de borde, underhåll skjuts upp, personalstyrkan tunnas ut eller nyckelpersoner får bära ännu mer.
I längden blir det sällan billigare att skjuta problemen framför sig.
Vad behöver vi göra?
Det räcker inte att konstatera problemet. Förändringen bör samlas kring tre huvudområden.
För det första: golfklubbar behöver skapa hållbara arbetsvillkor. Rimliga arbetstider, konkurrenskraftiga löner, fler helårsanställningar och tydligare karriärvägar måste bli en del av klubbens långsiktiga planering.
För det andra: klubbarna behöver investera långsiktigt i maskiner, bevattning, dränering och annan infrastruktur. Dålig utrustning kostar inte bara pengar – den kostar arbetstid, kvalitet och i förlängningen människor.
För det tredje: banskötselkompetensen behöver få större tyngd i klubbarnas beslutsfattande. Den som ansvarar för banan ska vara med när strategi, investeringar, speltryck och budget diskuteras.
Gemensamt ansvar
Det här handlar i slutändan inte bara om banpersonalen. Det handlar om framtiden för svensk golf. Utan välmående och kompetenta människor får vi inte välmående golfbanor. Utan bra golfbanor får vi inte nöjda medlemmar. Och utan nöjda medlemmar har vi inga långsiktigt starka golfklubbar.
Därför behöver styrelser, klubbchefer, banchefer, Svenska Golfförbundet, GAF, PGA, SGA, leverantörer, sponsorer och vi golfare börja ställa en annan fråga.
Inte:
”Varför är greenerna inte bättre?”
Utan:
”Har vi gett människorna som ska göra greenerna bättre rätt förutsättningar?”
Det är en viktigare fråga.
