Lidingö golfbana i Sticklinge har valts ut som en av 91 verk och referenspunkter i Lidingös nya kulturkanon. Därmed placeras den historiska golfanläggningen tillsammans med bland annat Millesgården, Lidingöbanan, AGA och Lidingöloppet i en samling över företeelser som format öns – och i vissa fall Sveriges – kultur och historia.
Lidingö stad har tagit fram en lokal kulturkanon med 91 verk och referenspunkter. Urvalet spänner brett, från litteratur, konst och musik till byggnader, industri, infrastruktur och föreningsliv. Golfbanan i Sticklinge återfinns under kategorin Samhälle, och närmare bestämt civilsamhälle och föreningsliv.
Motiveringen tar sin utgångspunkt i golfbanans historia.
Den första etappen med nio hål anlades 1926. Redan året därpå byggdes anläggningen ut till 18 hål, vilket enligt kulturkanonen gjorde den till Sveriges första och därmed äldsta 18-hålsbana. Banan konstruerades av den engelske banarkitekten H.G. Mac Donald och anlades huvudsakligen på Sticklinges gamla åkermark, öster och väster om dagens Kyttingevägen.
Även klubbhuset är en del av den kulturhistoriska motiveringen. Det ritades av arkitekten Gustav Birch-Lindgren och stod klart 1937. Kulturkanonen beskriver byggnaden som ett komplement till banan, med en stram funkisstil.
Det är också just kombinationen av golfbana, landskap och byggnad som gör att anläggningen passar in i kulturkanonens bredare syn på kulturarv.
Från golf till kulturhistoria
Lidingö kulturkanon omfattar inte bara konstnärliga verk. Under rubriken Samhälle finns bland annat fornlämningar, gårdar och sommarnöjen, villabebyggelse, offentlig verksamhet, infrastruktur, näringsliv och industri samt civilsamhälle.
Golfbanan hamnar alltså i samma del av kulturhistorien som exempelvis AGA:s etablering på Lidingö, Lidingöbanorna, Lidingövallen, Käppalaverket och Lidingöloppet.
Det är också i linje med hur projektgruppen bakom kulturkanonen har resonerat. Ambitionen har inte varit att skapa en lista över saker som Lidingöborna måste uppskatta, utan snarare att skapa ”fönster” till vidare kunskap om öns historia och utveckling. Kulturkanonen beskrivs som en ingång till att läsa, lyssna, titta, besöka och upptäcka mer.
Det var Stockholms Golfklubb som anlade och huserade på Sticklingebanan mellan åren 1926 och 1931. Efter åren i Sticklinge flyttade klubben sin verksamhet till Kevinge i Danderyd där de finns än idag. I samband med flytten fanns det starka krafter som ville bevara golfen på ön, vilket lade grunden till det som senare blev Lidingö Golfklubb
För golfen är det ett exempel på hur en idrottsanläggning kan få betydelse också utanför själva idrotten. Lidingö golfbana är inte bara en plats där människor har spelat golf i hundra år. Enligt den nya kulturkanonen blir den också en del av berättelsen om hur Lidingö har utvecklats – från jordbrukssamhälle till modern stad.
Och det är kanske inte så dumt att påminnas om att en golfbana är både idrottsanläggning och kulturmiljö.
