KRÖNIKA: Alla spelar golf – men vad beror det på?

KRÖNIKA | DAN PERSSON

Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för. 

Golfen växer och slår nya rekord. Det är glädjande. Den stora frågan är: Vad beror det på?

Lee Iacocca, legendarisk företagsledare och tidigare VD för Ford, som skapade ikonen Ford Mustang, sa för ungefär 30 år sedan i sina memoarer:

»Framgången för Mustang har gett den så många fäder att ingen kan visa sig offentligt med modern.«

Jag tror samma sak gäller här, men utan den negativa undertonen av att ta åt sig äran utan grund. Det är många som förtjänar beröm för ett gott arbete. Mer om dem nedan.

På totalen ser jag inte att SGF förtjänar beröm. Jag kan helt enkelt inte komma på något de gjort som kan förklara ökningen. De är världsmästare på elitutveckling och duktiga byråkrater som väl förvaltar förbundets verksamhet, så ingen kan klaga – mer än på bristen av utveckling.

Juniorernas återväxt

När det gäller juniorerna tror jag den norska undersökningen (som visar liknande utveckling) ger en ledtråd: unga svenskfödda pojkar med svenskfödda föräldrar, särskilt i större städer, söker sig till miljöer där de kan känna sig trygga. Deras vanliga områden är inte alltid säkra längre.

Då blir klubben en trygg plats där de kan hänga med kompisar, och golfen blir en fritidssysselsättning som ger glädje, även om de har en annan idrott som huvudfokus. Även om orsaken är trist är det underbart att så sker. Trenden lär inte minska i närtid med rådande samhällsutveckling. Även om många försvinner under några år som unga vuxna kommer majoriteten att återvända till golfen och bidra med avgifter under decennier.

Mycket pekar också på att golfens ökade popularitet bland unga beror på en kombination av faktorer, där influencers och en stark närvaro på sociala medier också är en viktig del av framgången. Sociala medier som TikTok och Instagram har skapat virala ögonblick och en ny, mer lättsam och »mainstream-kultur« kring golf. Program som Netflix-serien Full Swing kan också ha bidragit till att göra sporten mer tillgänglig och intressant för en bredare publik. 

Trendbrott: fler rundor per golfare

Det mest glädjande med dagens siffror är att den tidigare trenden – att antalet spelade rundor per golfare minskar – nu är bruten. För att öka intäkterna måste golfarna spela mer och vara villiga att betala mer. Under 20 års tid har snittrundorna sjunkit med några tiondelar per år. För oss som nu ber till golfguden om regnfria helger för att nå 100 rundor i år är snittet inte imponerande, men trendbrottet är välkommet och det som gläder mig mest med rapporten.

Det sker samtidigt som konkurrensen om människors fritid är mördande – ett tydligt styrkebesked.

Orsaker till golfens tillväxt

Om jag får spekulera blir det ungefär så här: stjärnorna står rätt. Alltså flera samverkande faktorer som är svåra att värdera.

För den medelklass som golfen främst rör sig kring har ekonomin förbättrats dramatiskt under 2024 och 2025. Stigande reallöner, halverade bolåneräntor, billigare drivmedel, billigare el och lägre skatter har gett mer utrymme för konsumtion – även om maten är lika dyr som 2023.

Det finns en stark trend att konsumtionsökningen går till upplevelser snarare än prylar. Bilförsäljning, kapitalvaror och kläder står still, men resor ökar – och golfen ökar. Hälsotrender, sociala trender och utomhusaktiviteter gynnar också sporten.

Jag gissar att enklare insteg via Off Course, som ger möjligheter till träning närmare hemmet, har effekt. Vi vet att viljan att boka nästa runda korrelerar starkt med antalet bra slag – men ännu finns ingen data som stöder detta, så det är en gissning.

Jag ser ingen »Ludde-, Alex-, Maja- eller Linn-effekt«. De som redan gläds åt dessa stjärnor är redan beroende av golfen. Jag tror däremot – med egen erfarenhet som enda empiriska bevis – att vårt behov av att »unna oss« efter pandemins och inflationskrisens hårda år är en stark bidragande orsak till fler övernattningar med golf och god mat i år.

Brist på banor – men potential för fler rundor

På många håll närmar vi oss nu ett annat problem: brist på golfbanor. Det är inget som löses på kort sikt, men det finns flera motmedel för att utnyttja de starttider som finns bättre. Jag skrev om detta i en krönika för några veckor sedan. Vi ligger på cirka 50 procents beläggning baserat på 35 000 rundor per bana. Även om det inte är en exakt beläggning visar det att vi kan öka användningen innan nya banor behövs.

Ökad beläggning är grunden för att ta mer betalt. Mitt första och enda råd till klubbchefer och styrelser är: ta mer betalt. Jag är innerligt tacksam till alla våra fina banor som genom ökade greenfee-priser gett möjlighet att höja.

Nu är det läge att alla landets golfklubbar har 995 kronor som lägsta pris för greenfee lördag klockan 10. Mindre attraktiva tider bör vara billigare, men veckans mest attraktiva tid ska kosta.

Tacksamhet till dem som gör skillnad

Till sist: ökningen sker inte av sig själv. Vi ska vara djupt tacksamma för alla klubbchefer, receptionister, greenkeepers och instruktörer som varje dag ger golfare en bättre upplevelse och får dem att komma tillbaka. Ni är tusentals och förtjänar allt beröm. Framgång kommer aldrig utan orsak.

Svensk golf med angenäma problem är ofantligt mycket bättre än golf med svåra problem. •