DEBATT | ERIK TRYGGER: Jag har tre döttrar som spelar golf. Vi bor i Stockholm och den äldsta har tränat på tre olika klubbar och varit i kontakt med ännu flera. I Stockholm var det många fler killar än tjejer i grupperna, vilket påverkade att hon hade svårt att känna sig hemma i golfen.
Nu spelar alla tre i princip bara på sommaren, när vi är i Skanör. På Ljunghusens Golfklubb finns något som för få andra klubbar i Sverige verkar erbjuda: en genomtänkt miljö där tjejer får växa, utvecklas och känna tillhörighet och inte bara delta.
På Ljunghusens Golfklubb i Skåne har man under ledning av Ebba Björnberg byggt något som kan inspirera hela golfsverige. Här finns tjejgrupper som är mer än bara en träning i veckan, med en tydlig plan för att låta tjejernas intresse växa över tid.
Under sommaren får tjejerna regelbundna kallelser till både träning och organiserat spel på banan. Och det gäller inte bara medlemmar – även de som bara deltar i någon av deras sommarträning bjuds in. De yngsta kan börja på 30- och 50-banor, där golfen känns både lekfull och på riktigt. När de blir äldre väntar markerade 100- och 150-banor på niohålsslingan, där de kan öva strategi och slagkontroll.
Men det är inte bara strukturen som gör skillnaden. Ebba lär inte bara ut golf – hon förmedlar golfglädje och skapar en stämning där alla känner sig välkomna. Golfen blir ett sammanhang som inte bara handlar om att lära sig spelet eller prestera, utan där även den sociala dimensionen får plats. Just det kan vara extra viktigt för att göra tjejer nyfikna, trygga – och motiverade att stanna kvar.
Gemenskapen
Min mellersta dotter var länge mer intresserad av själva gemenskapen, till exempel lekar och umgänge, och hon tyckte särskilt mycket om Ebba. Med tiden började hon också uppskatta golfen i sig. Och glädjen som alla tre döttrar kände i somras, när de kunde spela 50-banan tillsammans, var något alldeles särskilt att se som förälder.
Det syns också i siffrorna. Våren och sommaren 2025 deltog, enligt klubbens egna siffror, 130 tjejer i juniorverksamheten. Det syns också i siffrorna. Våren och sommaren 2025 deltog, enligt klubbens egna siffror, 130 tjejer i juniorverksamheten. I åldersgruppen 9–12 år var 41 procent av deltagarna tjejer – en grupp där klubben medvetet lagt om träningen. Ambitionen är tydlig: att fler också ska vilja fortsätta i tonåren.
Som förälder har jag sett förändringen. Vår äldsta dotter är 12, och även om vi bara är i Skanör på sommaren har det varit tydligt hur träningen för hennes åldersgrupp förändrats de senaste åren. Det handlar inte längre bara om att “få vara med”, utan om att ha en plats där man faktiskt kan växa med spelet.
Varför det spelar roll
Det Ljunghusen lyckas med visar hur mycket själva omgivningen betyder. Spelintelligens är inte medfödd. Den formas i miljöer där barn får många timmar av träning, återkoppling och gemenskap. Pojkar hamnar oftare i sådana miljöer. För flickor handlar det först om att överhuvudtaget få upp intresset och känna att golfen är något för dem. Saknas den känslan riskerar de att lämna sporten innan de ens fått chansen till långsiktig utveckling.
Ett större mönster
Siffrorna visar samma sak. Av totalt 76 590 juniorer i Sverige 2025 var 8 678 flickor – ungefär 11 procent – medan 67 900 var pojkar, motsvarande 89 procent. Det innebär att det i dag finns omkring 8 pojkar för varje tjej i juniorsystemet.
Internationellt ser bilden annorlunda ut. I USA är 35 procent av juniorerna tjejer, i Österrike är andelen nästan 40 procent och i Schweiz och Tyskland runt 36 procent. Sverige har halkat efter – och skillnaden syns redan i barngolfen.
Vad Sverige kan lära
Det här är inte bara en fråga för en enskild klubb. Det är ett mönster som genomsyrar svensk golf och som riskerar att hålla tillbaka en hel generation flickor. Trots goda exempel saknas en gemensam strategi. Svenska Golfförbundet har inget samlat program för hur träningsmiljöer för tjejer ska byggas upp, och få distrikt arbetar systematiskt med progression och långsiktighet.
Så vad skulle hända om fler klubbar faktiskt satte mål för hur många flickor som ska finnas i juniorverksamheten? Om fungerande exempel som Ljunghusen och Golftjej STHLM inte bara var lokala initiativ, utan delar av en större rörelse?
Eller tänk om det fanns ett nationellt stödprogram, tex ett Girls Golf Sverige, där klubbar kunde få hjälp med träningsplanering, coachstöd och gemensamma verktyg? Vi vet att modellerna redan finns internationellt. Frågan är om vi vågar göra något liknande här.
En uppmaning till SGF och klubbar
Min förhoppning är att fler vågar ta efter. Glädjen hos mina döttrar i somras övertygade mig om att när fler tjejer får chansen att få upp intresse för golf kommer de också att fortsätta. Fler tjejer i golfen skulle också skapa ett större underlag för framtidens kvinnliga elitspelare. •
Fakta: Få tjejer i golf jämfört med andra länder och sporter
Sverige har en betydligt lägre andel flickor i golfen än jämförbara länder och skillnaden syns redan i junioråldern.
Sverige (2025)
- Totalt antal medlemskap: 561 677
- Andel kvinnor: 23,2 %
- Juniorer 1–21 år:
- 8 678 flickor (11 %)
- 67 900 pojkar (89 %)
- ≈ 8 pojkar per flicka
Internationellt
- USA: 35 % av juniorerna är flickor
- Österrike: 38 % kvinnor totalt
- Schweiz: 36 % kvinnor totalt
- Tyskland: 35 % kvinnor totalt
DEBATT | ERIK TRYGGER
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
