KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Svenska Golfförbundet söker en miljö- och hållbarhetsansvarig.
I platsannonsen står att tjänsten ska “driva och samordna SGF:s arbete kring hållbarhetsfrågor på nationell nivå, med särskilt fokus på ekologisk hållbarhet”.
Det väcker förstås frågor.
Golfen i Sverige omfattar omkring 35 000 hektar, mindre än en promille av landets yta. Samtidigt har svenska golfklubbar under många år arbetat med att minska vattenförbrukning, effektivisera bevattning, använda robotklippare, minska gödsling och utveckla den biologiska mångfalden. Mycket av detta har dessutom varit ekonomiskt lönsamt.
Därför är det rimligt att fråga sig vilket problem den nya tjänsten ska lösa.
Ekologisk hållbarhet handlar om att förvalta naturresurser och bevara biologisk mångfald så att jordens ekosystem kan fortsätta fungera långsiktigt. Det innebär att mänsklig verksamhet inte får överstiga naturens bärkraft eller skada grundläggande förutsättningar för liv, klimatreglering och rent vatten.
Det klarar golfen sedan länge.
Har klubbarna efterfrågat ett större stöd från förbundet? Finns det nya myndighetskrav eller internationella riktlinjer som gör satsningen nödvändig? Eller handlar det om att SGF vill bredda sitt uppdrag?
Utöver blomkrukorna på kontoret så saknar förbundet naturresurser så vi får anta att tanken är en förhoppning om att klubbarna ska införa vegoburgare i golfrestaurangerna.
Klimatpolitik och ekologisk hållbarhet är ett ansvar som Sverige ska ta som land men knappast något förbundet skall lägga miljoner på. Och miljoner handlar det om – med automatik. En kvalificerad tjänst kostar pengar. När lön, arbetsgivaravgifter, arbetsplats och övriga omkostnader räknas in handlar det snabbt om summor strax norr om en miljon kronor per år. Då bör också nyttan kunna beskrivas tydligt.
Vad ska tjänsten leverera? Hur ska resultatet mätas? Får andra verksamheter mindre resurser när en ny funktion byggs upp?
Möjligen har flera hundra klubbar och tiotusentals golfare kontaktat golfförbundet och krävt att man agerar på området ekologisk hållbarhet. Något annat skäl till den här annonsen är svår att finna. Om så inte skett tolkar jag att det handlar om vanlig godhetssignalering – tjänstemän som vill känna sig som fina och goda människor, trygga i sin förvisning att någon annan skall betala.
En organisation som SGF skall liksom varje företag följa våra lagar och i övrigt fokusera på sin kärnaffär. Dit hör inte klimatpolitik, ekologisk hållbarhet och identitetspolitik.
Finns pengar över till att arbeta med ekologisk hållbarhet kan man antingen sänka kostnaden för klubbarna eller använda dem för att stärka klubbarna genom marknadssatsningar på att rekrytera fler golfare.
Problemet i grunden är att besluten tas av ett byråkratiskt mellanled som inte bedriver golfverksamhet, alltså de så kallade distrikten som i dag saknar påverkan på golfens utveckling. Risken är att det uppfattas godhetssignalering i stället för verkstad.
Det finns tre sorters hållbarhet: Ekonomisk, social och miljömässig.
Golfen bör försöka bli ledande på de två första och strunta i den tredje då man inte påverkar miljön negativt.
Att öka klubbarnas kostnader genom satsningar på »ekologisk verksamhet« är inget som förbundet bör förstöra pengar på.
Jag menar att SGF:s viktigaste uppgifter fortfarande är desamma: att utveckla svensk golf, stärka klubbarnas ekonomi, skapa fler golfare, stödja juniorverksamheten och bidra till en säker och väl fungerande golfverksamhet. Där gör förbundet redan mycket bra arbete, inte minst inom elitverksamheten.
Miljöfrågor är naturligtvis viktiga. Men golfklubbarna arbetar redan med dem varje dag, ofta för att det både är ekonomiskt och praktiskt klokt. De är föredömen på det ekologiska området. Det är lönsamt att införa robotklippare, det är klokt att spara vatten när man kan med moderna bevattningssystem, det är klokt att inte gödsla för mycket även om man utöver bra turf måste leverera en vacker bana. Golfen tar upp lika mycket yta som rapsodlingar och rapsodlingar är väsentligt mindre ekologiska föredömen. Golfen beskrivs ofta som ett miljöproblem, medan det intensiva jordbruket sällan granskas på samma sätt.
Frågan är inte om golfen ska ta miljöhänsyn, utan om det verkligen är här Svenska Golfförbundet ska lägga ytterligare resurser.
När medlemsavgifter används till nya satsningar bör förbundet kunna visa att de skapar ett tydligt mervärde för klubbarna. Det är den diskussionen jag saknar.
